Kreativt EFS-projekt för ungdomar
Jobbturnén inledde dagen i Sundsvall med ett besök hos ett ESF-projekt (EUs Socialfond) som drivs av Arbetsförmedlingen i Timrå för arbetslösa ungdomar.
Projektet Ung Framtid startade i februari i år och av de 53 ungdomar som deltagit hittills har 33 kunnat erbjudas utbildning eller arbete. Det är stora ojämnheter på arbetstillfällen i regionen. I västra delarna av Jämtland är möjligheterna till arbete goda. I Sundsvall är det svårare.
- Tanken med projektet är att vi ska vara kreativa, framåtsyftande och ibland ta ut svängarna för att nå arbete och ibland utbildning, säger VD Mikael Eriksson, som berömmer personalen för att anstränga sig utöver det vanliga.
Kreativiteten kan bestå i att hyra en minibuss och fara iväg med ungdomarna till en stor arbetsplats, som närliggande Åre eller till Arlanda där det finns en mängd olika yrkesgrupper som man kanske inte känner till. En av tankarna med projektet är att just jobba mycket gentemot arbetsgivarna. De har också med sig jämställdhetsaspekten vid yrkesvalen.
Diskussioner med ungdomarna om jobbval
Karl-Petter Thorwaldsson diskuterade med ungdomarna vad de ville ha för jobb och hur de ser på sitt deltagande i projektet.
Susanne Brodin-Hägglund är en av arbetsförmedlarna som driver ungdomarna med blåslampa och ungdomarna tycker det är bra.
- Från början var det inte samma drag. Då var vi mest inskrivna på AF. Här tycker jag det är bra med Sussie, säger Amanda Svedin.
Det Amanda Svedin gärna ser mer av i projektet är fler besök på rekryteringsmässor.
- Där får man träffa arbetsgivarna. Där kan man få information om andra jobb än det man letar efter också.
Andreas Östrand vill jobba som tungmekaniker och han skulle inte ha något emot att flytta. På gymnasiet gick han linjen för bilmekaniker.
- Jag vill gärna jobba i Haparanda. Där har de brist på tungmekaniker. Det är gruvorna som lockar mig mest. Där tjänar man mer. Och Karl-Petter Thorwaldsson vet också att det är stor brist på tungmekaniker i hela Norrbotten.
Kortare utbildningsinsatser ryms i projektet men inte längre utbildningar och det finns möjlighet att skräddarsy matchningen för den enskilde.
Rolls Royce in på arbetsmarknaden
- När det gäller ungdomsarbetslösheten har LO jobbat tillsammans med arbetsgivarna för att hitta vägar in på arbetsmarknaden. Det är svårt att få första jobbet. Vi har gjort ett yrkesintroduktionsavtal med arbetsgivarna som innebär att den tid man går utbildning får man inget betalt men för den tid man jobbar får man betalt. Får man väl in en fot på arbetsmarknaden är det alltid mycket lättare att få nästa jobb, säger Karl-Petter Thorwaldsson.
- Som ni jobbar med ungdomarna här borde alla arbetsförmedlingar jobba, nära den arbetssökande, bra kontakter med näringslivet. Vi tycker att alla ungdomar ska garanteras en aktiv åtgärd inom 90 dagar.
Karl-Petter Thorwaldsson slår ett slag för yrkesutbildningarna som ger bra och trygga arbeten.
- Välj en yrkesinriktad utbildning så har ni en bra chans att få jobb. När ni får jobb ska ni gå med i a-kassan genast och gärna i facket. Det ger ökad trygghet.
Jobbturnén far vidare till lunchseminarium
Hela denna kongressperiod har LO ägnat åt att ta reda på hur Sverige kan nå full sysselsättning.
- Man hade bättre dra-åt-helvete-faktor innan de senaste 20 åren med arbetslöshet som drabbar kvinnligt dominerade branscher mest. Det är ingen dålig utgångspunkt för en fackförening att ha en dra-åt-helvete-faktor, menar Karl-Petter Thorwaldsson.
- Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg har 900 sms-anställningar, de flesta av dem kvinnor. Det i ett sjukhus som inte går upp och ner i konjunkturen. Folk är sjuka hela tiden. Alla problem vi har på svensk arbetsmarknad beror på arbetslösheten. Därför måste vi återskapa en ekonomi som får folk i jobb, sa Karl-Petter Thorwaldsson till de samlade förtroendevalda och medlemmar i Folkets hus i Sundsvall.
Investeringarna måste öka för fler arbetstillfällen till en efterfrågestyrd ekonomi.
- Vi har bostadsbrist i nästan varenda kommun. Det är bättre att utbilda folk att bygga än att betala arbetslöshetsersättning.
Karl-Petter Thorwaldsson vill också se fler vägbyggen och annan infrastruktur.
- Vi måste få större efterfrågan på arbetskraft.
- Vi ska också vara öppna för den modell de har i Tyskland där yrkesutbildning kombineras med praktik.
Endast 40 procent av LOs kvinnor jobbar heltid. Om kvinnor i Sverige jobbade lika mycket som män skulle det skapa 400 000 jobb.
- I Skellefteå förlängdes öppettiden på dagis så fler kvinnor kunde ta de lediga jobb som fanns. Skatteintäkten översteg de kostnader det medförde att förlänga öppettiden.
Arbetslöshet är skit
Det säger en av författarna till LOs kongressrapport Vägen till full sysselsättning och rättvisare löner, Claes-Mikael Jonsson.
- Arbetslöshet är skit både för individen och för samhället. Resultatet av den förda politiken är inte full sysselsättning utan att inkomstklyftorna har ökat. Mer av produktionsresultatet går till kapitalägarna. För LO som facklig organisation är det också ett stort problem för makten och inflytandet i förhandlingar minskar.
Mellan 1994-2012 har löneskillnaderna mellan arbetare och tjänstemän ökat med 5 700 kronor till tjänstemännens fördel. Inkomsterna mellan de som har och inte har arbete har också ökat.
- Det är hög tid att göra upp med 1990-talskrisen och dags att investera i framtiden. Vi måste ha fokus på efterfrågan men också ta med oss det som har fungerat och förbättra utbudet.
LOs mål för full sysselsättning
2-4 procent arbetslöshet, beroende av hög-eller lågkonjunktur. 85 procents sysselsättningsgrad och minimala skillnader mellan olika grupper.
- LOs förslag för den ekonomiska politiken är en kickstart med produktiva investeringar, 60-120 miljarder kronor för att få fart på ekonomin, förklarar Claes-Mikael Jonsson. Vi måste också satsa långsiktigt med ordning och reda i ekonomin men också det att tågen ska gå i tid, att vi har bra skolor.
- LO måste fortsätta medverka till en stabil lönekostnadsutveckling. LOs långsiktiga lönepolitiska mål är att minska löneskillnaderna mellan män och kvinnor med 6 procent fram till 2028. Löneglidningen ska kontrolleras. Lägstalönerna ska vara minst 75 procent av medellönen för arbetare och löneandelen måste öka.
Besök på Akzo Nobel
LOs ordförande mötte medlemmar i IF Metall på Akzo Nobel som är ett ledande globalt färgföretag och producent av specialkemikalier och limsystem.
- Vi i Sverige har varit bäst i världen på att skapa jobb. Vi hade kunskapslyft när vi hade massarbetslöshet tidigare. Arbetslösheten är hemsk både för dem som inte har jobb och dem som har otrygga jobb. Det blir tystare på arbetsplatsen, anser Karl-Petter Thorwaldsson.
På Akzo Nobel har man trygga anställningar. Inom industrin är det annars vanligt med bemanningsföretag och det sprider sig till andra branscher.
- Sedan Industriavtalet kom till 1997 har reallönerna ökat med 40 procent. Där har vi lyckats bättre än resten av världen, konstaterar Karl-Petter Thorwaldsson.
På Akzo Nobel är alla med i facket och det främsta problemet gäller den psykosociala arbetsmiljön som de delar med tjänstemännen.
- Det handlar om stress och press och på individnivå är det ett jätteproblem. Det är ständiga omorganisationer. Företaget har 60 000 anställda över hela världen och alla fabriker i hela världen ska se lika ut så vi kan hoppa in var som helst, säger en förtroendevald.
- Det kan vara dags att lyfta upp Det Goda Arbetet igen, sa Karl-Petter Thorwaldsson.
- Din webbläsare verkar inte ha stöd för javascript. Skriv in fornamn.efternamn@lo.se i ditt mailprogram.