Fråga facket Fråga facket

Medbestämmande

Arbetsmarknad I Medbestämmandelagen, MBL, finns reglerna för kollektivavtalen, och hur det ska gå till när arbetsgivarna och arbetstagarna avväger sina intressen. Dessa regler började utformas i början av förra seklet.


Publicerad Uppdaterad
Kopiera länk för delning

De anställdas inflytande

1906 erkände arbetsgivarna arbetarnas rätt att organisera sig i fackföreningar. I utbyte erkände LO arbetsgivarnas ensidiga rätt att leda och fördela arbetet, och att anställa och avskeda arbetare. Det förändrades när MBL kom 1976. Då fick arbetstagarna genom sina fackliga organisationer del i rätten att bestämma över arbetets ledning och fördelning.

Medbestämmandelagen ger arbetstagarna rätten att organisera sig i fackföreningar, rätten till förhandling och rätten att ingå kollektivavtal med åtföljande fredsplikt. Lagen ger också anställda rätten till information och vetorätt för facket mot entreprenader. En nyhet var reglerna om tolkningsföreträde. Vid tvist om arbetsskyldighet är det fackets tolkning som gäller tills tvisten är löst. Tidigare var det arbetsgivaren som bestämde vid oenighet.

Arbetsgivaren är skyldig att förhandla med facket i viktiga frågor om företagets ledning, om viktiga frågor som rör en arbetstagare och om uppsägningar på grund av arbetsbrist. Om arbetsgivaren redan bestämt sig före förhandlingen är det ett brott mot förhandlingsskyldigheten.

Arbetsgivaren är också skyldig att i god tid och utan att bli ombedd, informera den lokala fackföreningen om företaget. Det gäller till exempel produktion, ekonomi och personalpolitik.

Det är alltid tillåtet för en medlem i facket att delta i en konflikt, som beslutats av det egna facket. Men den som är oorganiserad har inte rätt att delta i en arbetskonflikt.

Medbestämmandelagen gav parterna ett verktyg att lösa tvister genom lokala eller centrala förhandlingar. När kollektivavtalet är tecknat gäller fredsplikt. Tvister ska lösas med förhandling, i skiljenämnd eller i Arbetsdomstolen.

Förtroendemannalagen

Lagen om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen, FML, kom samtidigt med MBL. Syftet med FML var att uppnå jämbördighet mellan de lokala parterna på arbetsmarknaden. Lagen gav de förtroendevalda rätt att bedriva facklig verksamhet på arbetstid. Rätten gäller alla frågor som grundas på lag eller kollektivavtal, som den förtroendevalda har ansvar för. Lagen omfattar de arbetsgivare som tecknat kollektivavtal.

Förtroendeman är den som utsetts av en facklig organisation, centralt eller lokalt och som anmälts skriftligt till arbetsgivaren. Den förtroendevalda har flera rättigheter för att kunna företräda sina medlemmar. Bland annat rätt till betald ledighet för att bedriva fackligt arbete, rätt att röra sig fritt på arbetsplatsen, rätt till en lokal på arbetsplatsen. Arbetsgivaren betalar för arbetstiden om den förtroendevalde är anställd på arbetsplatsen.

Vid oenighet om rätten till ledighet med lön är det den fackliga organisationen som har tolkningsföreträde. Det betyder att fackets tolkning av lagen gäller tills tvisten är löst genom förhandling, i Arbetsdomstolen eller i skiljenämnd.

Lagen om styrelserepresentation och EG-reglerna om företagsråd ger också de anställda möjligheter till inflytande i företagen.