Social dialog mot kaos
Kvartetten grundades 2013 i samband med att demokratiprocessen i Tunisien höll på att kollapsa på grund av avrättningar av politiskt aktiva och stor social oro. Ett samarbete mellan flera rörelser hjälpte till att stabilisera utvecklingen mot demokrati och fred i landet.
LOs ordförande Karl-Petter Thorwaldsson inledde det seminarium där fredspristagarna från de fyra organisationerna berättade hur de lyckades nå fred genom social dialog när andra länder i regionen haft en våldsammare utveckling.
- Vi såg att våldet segrade i andra länder under den arabiska våren. Då valde ni social dialog och att stiga fram när andra tog ett steg tillbaka. Arbetssättet med social dialog är också en framgångsfaktor i flera andra konflikter i världen.
I Nepal har arbetsmarknadens parter, det civila samhället och jurister spelat en stor roll för att få slut på inbördeskrig och oroligheter som varat i tio år. I Colombia var det fackföreningarna och arbetsgivarna tillsammans som startade en dialog mellan Farcgerillan och regeringen efter decennier av konflikter.
Stöd av folket och samarbete är nyckeln
Mr Hassine Abassi, (The Tunisian General Labour Union) var först ut att berätta bakgrunden till framgången efter förhandlingar som förts i 1 070 timmar.
- Vi behövde veta vad de olika partierna hade för mål men också vad som var vårt lands bästa. Kanske är vår styrka det stöd vi fick av folket. Nyckeln är samarbetet mellan fackförening, arbetsgivare och andra organisationer. Vi lyckades ena 21 partier.
- Vi sa, ni partier har också olika åsikter som vi har mot arbetsgivarna men låt oss sitta ner och förhandla. Om ni fortsätter att stå långt ifrån varandra kommer vi att sluta som Jemen, Libyen, Egypten och Syrien.
Nästa steg är satsning på ekonomin
Ms Ouided Bouchamaoui, (The Tunisian Confederation of Industry, Trade and Handicrafts) förklarade att alla fyra var överens om att det gäller att skydda arbetarna.
- Alla organisationer såg på problemen från sin utgångspunkt. Vi var överens om att kvinnorna har sin roll som en del av det tunisiska samhället och man ville förstärka kvinnans roll. Vi skulle inte heller blanda politik och religion.
- Det främsta är att vi har rätt att ha en egen åsikt som ska kompletteras med samhällets åsikter. Vi ska lyssna på alla. Vi måste nu fortsätta med framgångar inom ekonomi och industri och samarbeta med andra länder.
- Jag skulle också vilja skilja på terror och den muslimska religionen. Vi är muslimer men vi accepterar andra religioner. Religionen tål att vi har andra åsikter.
Kvinnors rättigheter viktigast
Mr Abdessatar Ben Moussa, (The Tunisian Human Rights League) är advokat och människorättsaktivist.
- De viktigaste rättigheterna är kvinnors rättigheter. Kvinnor är hälften av befolkningen och vi måste vara jämställda. Tunisien är det enda islamiska land som inte tillåter en man att gifta sig med mer än en kvinna. Det står i konstitutionen. Kvinnan är inte bara jämställd med mannen utan en viktig del av samhället. Vi fyra ska försvara kvinnans rättigheter.
Investeringar gjordes i unga
Mr Mohamed Fadhel Mahfoudh, (The Tunisian Order of Lawyers) berättade att 1897 bildades advokatsamfundet I Tunisien och de har alltid kämpat för rättvisa och allmänhetens bästa.
- Vårt mål är rättvisa rättegångar. Vi har tagit striden både på gatan och i rättssalen. Vi vill att Tunisien ska vara ett demokratiskt land med mänskliga rättigheter. Domstolarna ska vara självständiga och i det högsta juridiska rådet kommer att ingå en representant för det civila samhället. Man har också bestämt att advokatyrket ska vara ett självständigt yrke.
Nöd och marginalisering startar revolutioner
Efter självständigheten investerade inte Tunisien i vapen. Investeringarna gjordes i unga. Ungdomarna hade arbeten och var öppna för kultur. Tunisien ligger nära både Europa och Afrika i ett utvecklat civilt samhälle.
Mr Hassine Abassi jämförde med andra länder.
- Det är ungdomar som lidit nöd med stor arbetslöshet och blivit marginaliserade som alltid startat revolutioner.
Under Ben Alis regim gjordes försök att splittra det civila samhällets organisationer och han förbjöd dem att hålla möten och efter ett tag förföljde han advokater och motarbetade hela rättsväsendet.
- När vi behövde folkets stöd så fick vi det. Det behövs för att lyckas. Det finns inte alltid samma förutsättningar i andra arabiska länder som i Tunisien. Villkoret för att lyckas är att främmande länder inte får lägga sig i landets angelägenheter.
Respekt i stället för hämnd
Grunden för en försoning är respekt för minoriteter, sa Mr Abdessatar Ben Moussa.
- Först måste man visa vad de andra gjort men sedan måste man vända blad, inte hämnas, och bygga upp landet. Vi fyra kommer att försöka få en social utveckling där var och en av våra organisationer tar sin roll. Vi måste stödja ekonomin och skapa demokrati, trots att det finns de som inte vill att vi ska lyckas.
- Vårt land är en säkerhetsventil för Europa. Om vi misslyckas kommer det att vara ett stöd för terrorister.
Samarbete genom frihandel
Karl-Petter Thorwaldsson tackade för en hoppfull timme som varit en inspirationskälla.
- Många människor i Europa saknar framtidstro som beror på den framväxande fascismen. En utökad dialog måste ske mellan Europa och norra Afrika. Ett sådant samarbete kan ske genom frihandel. Med social dialog kan man åstadkomma mycket för demokratin. NGOs och folkrörelser kan spela en stor roll här.
Christina Jonsson- Din webbläsare verkar inte ha stöd för javascript. Skriv in fornamn.efternamn@lo.se i ditt mailprogram.