Fråga facket Fråga facket

Klass, kön och etnicitet påverkar hälsan

Anställningsvillkor Jämlikhet handlar inte bara om ekonomi. Det handlar också om en likvärdig skola, att vi ska ha en demokrati där alla har en jämlik tillgång till makt och det handlar om hälsa.


Publicerad Uppdaterad
Kopiera länk för delning

Arbetare har generellt sämre hälsa än tjänstemän och kvinnor sämre än män.
Den ekonomiska ojämlikheten har ökat under 30 år. Foto: Jonas Wall

LO ska fokusera på jämlikhet

LO-kongressen för två veckor sedan tog beslut om att fokusera på jämlikhet den kommande kongressperioden. Den ekonomiska ojämlikheten i Sverige har ökat kontinuerligt under 30 år både mellan individer och mellan olika grupper i samhället.

Anna Almqvist- Jämlikhet handlar inte bara om ekonomi. Det handlar också om en likvärdig skola, att vi ska ha en demokrati där alla har en jämlik tillgång till makt och det handlar om hälsa. Kön, etnicitet och klass ska inte avgöra hur friska liv vi lever och hur länge vi lever, sa LO-ekonom Anna Almqvist när hon inledda seminariet.

En doktorand vid SOFI och en professor vid CHESS, båda vid Stockholms universitet och en utredare på Kommunal redovisade resultat av sin forskning på sina områden.

Klass och kön

Doktorand på Institutet för social forskning vid Stockholms universitet Sara Kjellsson har forskat kring hälsoojämlikhet och kopplingen till social klass och kön och specialiserat sig på klass och skillnader mellan arbetare och tjänstemän. Arbetare är i detta sammanhang yrken som är LO-anslutna och tjänstemän är yrken som är TCO-anslutna.

- Vi pratar om strukturella skillnader, om skillnader som uppstår som en följd av vilken position i samhället man har och hur det kan påverka vilka tillgångar vi har till sociala och materiella resurser och maktresurser. Jag har specialiserat mig på klass och sociala skillnader mellan arbetare och tjänstemän. Arbetare har generellt sämre hälsa än tjänstemän.

Också inom grupperna förekommer generella skillnader där till exempel högre tjänstemän har bättre hälsa än lägre tjänstemän och motsvarande för arbetare. Det gäller för de flesta typer av ohälsa. Mätningar har gjorts i många länder och över lång tid.

- När det handlar om ojämlikhet mellan kön drabbas män oftare av olyckor och livshotande sjukdom och lever kortare liv medan kvinnor drabbas mer av kroniska sjukdomar. Sociala skillnader handlar inte om biologiska sjukdomar utan om samhällets förväntningar eller olika individers begränsningar eller möjligheter, förklarade Sara Kjellson.

Självskattad ohälsa

Sara Kjellsson har också tittat på självskattad ohälsa.

- Sannolikheten för omdömet sämre än bra är större bland kvinnor och för arbetarklassen. Både klass och kön är viktig för upplevelsen av hälsan. Uppdelningen av könsskillnader är större i hälsa bland arbetarklass. Könsskillnader mellan arbetare har ökat över tid och skillnaderna är större än inom gruppen tjänstemän. Kvinnor har högre krav och litet beslutsutrymme och högre emotionella krav än män.

I Sara Kjellssons sammanfattning sa hon att kvinnor inom arbetarklass både har fler psykiskt och emotionellt påfrestande arbeten och en stor andel fysiskt påfrestande arbeten.

Forskning om utrikes födda

16 procent av befolkningen är utrikes födda. Professor Mikael Rostila har forskat kring hur migration och etnicitet påverkar arbetet och utrikes födda har generellt större dödlighet än inrikes födda bland män som undersökts mellan 1998 till 2006.

- Speciellt män som kommer från forna Jugoslavien, Bosnien, Danmark, Norge, Somalia, Thailand och Finland dör tidigare än inrikes födda. Sen finns det grupper som lever längre än svenskfödda män under samma period, som personer födda i Irak och Iran.

En stor del av den ökade risken för tidig död försvinner om man skulle räkna bort den socioekonomiska positionens inverkan. Då skulle skillnaderna i stort sett försvinna, sa Mikael Rostila.

- Det ser i stort ut på samma sätt för kvinnor och det visar att positionen i samhället, klass, utbildning och inkomst har betydelse, förutom för dem som är födda i Finland. Det handlar om att ha ett arbete.

Andra generationens invandrare som är födda i Sverige riskerar också att dö tidigare. Det gäller män i samma grupper. Men så ser det inte ut för kvinnor. Där är det bara andra generationens kvinnor från Finland som har större risk att dö tidigare än inrikes födda.

- Personer som kommer från andra länder kommer att bli viktigare för folkhälsan, sammanfattade Mikael Rostila.

Han delade upp riskerna för utrikes födda i tre grupper. Dels risker i ursprungslandet dels faktorer relaterade till migrationsprocessen och orsaker till migrationen och också risker i mottagarlandet som till exempel arbetslöshet.

Många jobbar sjuka

Yeshiwork Wondmeneh, utredare Kommunalarbetareförbundet, har studerat arbetsmiljö och hälsa i kvinnodominerade yrken. Forskning visar att arbetsvillkoren är en viktig orsak till ohälsa och sjukfrånvaro och psykosociala besvär.

- 25 procent av anställda inom vård- och omsorg är utrikes födda. 50 procent av dem som jobbar i äldreomsorgen är utrikes födda. Fler än en femtedel har delade turer inom vård och omsorg och där bemanningen är otillräcklig. Man hinner inte ta rast och det ger ohälsa som resultat, sa Yeshiwork Wondmeneh.

60 procent inom vård och omsorg jobbar när de är sjuka varav 50 procent uppger att det är på grund av otillräcklig bemanning och att man inte vill belasta arbetskamraterna. 60 procent anger ekonomiska skäl. Man klarar inte inkomstbortfallet.

- Vård och omsorgsarbetare vill ha jämlika och jämställda villkor för ett friskare arbetsliv, framförde Yeshiwork Wondmeneh.

De mest angelägna åtgärderna

LO-ekonom Anna Almqvist frågade panelen vilken insats som skulle ge störst effekt.

- Det behövs generella insatser i inkomster och att inte ta in nyanlända i redan resurssvaga sektorer, svarade Mikael Rostila.

Yeshiwork Wondmeneh vill se en förbättrad bemanning, både ur kvalitets- och kvantitetsaspekt.

- Också avskaffande av alla oönskade deltider, bättre villkor, högre löner och bättre status. Många kommuner saknar också handlingsplaner mot diskriminering. Kommunal driver också kravet på bättre finansiering för vidareutbildning.

Mikael Rostila lägger till att arbete är viktigast för nyanlända.

- Det är ingången till andra områden som inkomst och tillgång till nätverk och status. Det handlar inte bara om att få ett arbete utan vilken typ av arbete. Många högutbildade får ett lågstatusjobb i Sverige som inte matchar den utbildning man har och det ger också hälsoeffekter har vi sett.

- Det finns fog för att facken ska se över kvinnors arbetsvillkor men jag har förstått att det är något man jobbar med, sa Sara Kjellson.

Se hela seminariet på LO PLAY.

Läs också LO-ekonom Anna Almqvists rapport Den ekonomiska ojämlikheten i Sverige.

Christina Jonsson
- Din webbläsare verkar inte ha stöd för javascript. Skriv in fornamn.efternamn@lo.se i ditt mailprogram.