LO-ekonomerna

  • Överskottsmålet olämpligt i Sveriges läge

    Sju partier har kommit överens¬ om ett sänkt överskottsmål. Men målet är inte lämpligt i Sveriges nuvarande läge och regeringen bör fortsätta att ha underskott under en period, ¬skriver LO-ekonomerna Ola ¬Pettersson och Åsa-Pia Järliden Bergström.

     

  • Felaktig bild av äldre flyktingar utan utbildning

    Nyckeln till framgångsrik etablering är att höja kunskaper och färdigheter hos de 95 procent av de nyanlända som är under 50 år, skriver Torbjörn Hållö, LO-ekonom och Ulrika Vedin, LO-utredare.

     

  • Sverige behöver ett nytt budgetsystem

    Finanspolitiken står inför större vägval än bara om överskottsmålet ska ersättas med ett balansmål. För att det ska bli tydligt vilka prioriteringar som är bäst för Sverige behöver statsbudgeten få också en balansräkning, anser Dan Andersson och Sebastian de Toro.

     

  • Sänkta löner mycket riskabel metod

    Flera borgerliga debattörer har argumenterat för ökad löne¬spridning, särskilt i form av lägre så kallade lägstalöner. Vår bedömning är att sänkta löner som strategi för att hantera ökade kunskapsklyftor är en mycket riskabel metod, skriver Ola Pettersson, Linda Grape och Torbjörn Hållö, LO, i en replik.

     

  • Högt pris för ökade löneskillnader

    Arbetsmarknadsekonomiska rådet, instiftat av Svenskt Näringsliv, anser att ökade kunskapsskillnader bör mötas med ökade löneskillnader (DN Debatt 21/4). Rådets recept är ett vägval bort från en svensk högproduktiv modell. Att välja denna väg har ett högt pris, skriver LO-företrädare.

     

  • Utan utbildning faller den svenska modellen

    Hur Sverige lyckas med integreringen av asylsökande är en avgörande fråga. Det är inte hållbart att en växande grupp som söker etablering på arbetsmarknaden gör det utan de färdigheter som krävs, skriver LO:s Linda Grape, Torbjörn Hållö och Ola Pettersson.

     

  • Missledande kritik mot rapport om makteliten

    Att kalla inkomstskillnaderna mellan makteliten och industriarbetarna för ”påstådda klyftor” är antingen medvetet vilseledande eller ett tecken på okunskap. Det skriver LO-ekonomerna Anna Almqvist och Jeanette Bergström i en replik till Lars Oxelheim.

     

  • En vd-lön lika stor som 54 industriarbetarlöner

    Det går nu 54 industriarbetarlöner på en genomsnittlig vd-lön. Det är den största skillnaden i modern tid, skriver LOs Karl-Petter Thorwaldsson och Jeanette Bergström.

     

  • Sverige behöver fler kvalificerade jobb

    Ett stort problem på arbetsmarknaden är att de mer kvalificerade jobben inte räcker till för dem med längre utbildning. De tar då enklare jobb, och tränger ut dem utan

     

  • Sänkta löner är inte lösningen på krisen

    Att använda flyktinginvandrare som slagträ för att driva fram låga löner är en politiskt riskfylld strategi. Det riskerar att ge näring till de mörkaste krafterna i vårt samhälle, skriver LO:s Torbjörn Hållö och Sebastian de Toro.

     

  • Klokt att Sverige har satsat på bredd

    Det finns inget egenvärde i att utbildningspremien ska vara hög, skriver LO-ekonomen Sebastian de Toro i en replik.

     

  • Finansiera inte krisen med skattehöjningar

    Hur flyktingkrisen ska hanteras har varit den stora frågan i Europa under hösten. Ur ett statsfinansiellt perspektiv är dramatiken mindre. Sverige har låg bruttoskuld och relativt små offentliga underskott, skriver LO-ekonomerna Ola Pettersson, Lars Ernsäter och Torbjörn Hållö.

     

  • Fel läge att höja skatter

    Riksbanken har börjat göra sitt jobb. Nu måste regeringen också göra sitt och låta budgeten bli expansiv, vara försiktig med skattehöjningar och införa åtgärder som minskar den privata skuldsättningen, uppmanar LO-ekonomerna.

     

  • Fel läge att höja skatter

    Riksbanken har börjat göra sitt jobb. Nu måste regeringen också göra sitt och låta budgeten bli expansiv, vara försiktig med skattehöjningar och införa åtgärder som minskar den privata skuldsättningen, uppmanar LO-ekonomerna.

     

  • Växla skatt på arbete och kapital

    Stramare ränteavdrag, avskaffad värnskatt och en ny arvsskatt. Det är några av skatteförändringarna som kan ingå i en ny produktiv skattereform för Sverige, skriver LO-ekonomen Torbjörn Hållö.

     

  • Slopa värnskatten och inför arvs- och gåvoskatten på nytt

    LO och Saco överens. Det totala skatteuttaget har minskat kraftigt och kan nu inte sänkas ytterligare utan allvarliga konsekvenser. Skatten på arbete bör hållas nere, och värnskatten kan slopas – men momsen ska vara enhetlig på 25 procent och arvs- och gåvoskatten bör återinföras, skriver LO och Saco.

     

  • Nödvändigt att höja skatterna på sikt

    Den 9/3 presenterade LO-ekonomerna på SvD Brännpunkt en modell för hur politikerna kan hålla fast vid ”krona-för-krona” samtidigt som omedelbara och viktiga offentliga investeringar kan genomföras. Jesper

     

  • Genomför reformer nu – höj skatten senare

    Skattehöjningar kommer att bli nödvändiga för att finansiera framtida behov i välfärden. Men vi menar att det är fel läge att fullt ut finansiera nya reformer i dagens ekonomiska miljö. Gör så här i stället, finansminister Magdalena Andersson, skriver LO-ekonomerna Ola Pettersson, Lars Ernsäter och Torbjörn Hållö.

     

  • Skyll inte på EU, Magdalena Andersson

    Sveriges finanspolitik låter sig styras av hemmasnickrade politiska restriktioner. Men att skylla åtstramningspolitiken på EU:s budgetregler håller inte, skriver LO-ekonomen Torbjörn Hållö.

  • Tre reformer som ger ökad produktivitet

    LO-ekonomerna presenterar idag rapporten ”Varför är BNP per capita 94 000 kronor under trend?”. Rapporten visar att Sverige har haft en låg produktivitetstillväxt och en mycket svag ekonomisk utveckling sedan finanskrisen. 2014 var BNP per svensk lägre, i fasta priser, än nivån 2007. Under åren 2008 till 2014 var tillväxten per person i genomsnitt strax under noll procent. Detta kan jämföras med perioden 1995 till 2007 då tillväxten per person i genomsnitt var tre procent per år. Om utvecklingen åren 2008 till 2014 hade följt den tidigare trenden så hade varje svensk idag haft en genomsnittlig ekonomisk produktion som var 94.000 kronor högre än det faktiska utfallet. Man kan tala om sju förlorade år.

Sida 4 av 512345