LO fakta - alla fakta

Det finns stora regionala skillnader beträffande ungdomars situation på arbetsmarknaden. Beträffande arbetslösheten för de mellan 18-24 år så är den högst i Gävleborgs, Norrbottens, Västernorrlands, Gotlands och Örebros län. Lägst är ungdomsarbetslösheten för samma åldersgrupp i Stockholms, Uppsalas, Kronobergs, Jönköpings och Skånes län.

Lönespridning, median och percentillöner år 2001.

Denna rapport bygger på bearbetningar somn LO gjort av Statistiska Centralbyråns arbetskraftsundersökningar fram till första kvartalet 2003.

Löner år 2002 - Löner och löneutveckling år 1994-2002 samt lönespridning år 1994-2001.

Genomsnittslönen för kvinnliga arbetare är 17.200 kronor i månaden, men då många inte arbetar heltid blir den utbetalda lönen lägre. 48 procent av LOs kvinnor tjänar därför mindre än 14.000 kronor i månaden. Det visar LOs rapport ”Lönetrappan – Låg- och höglönetagare bland arbetare och tjänstemän år 2002”. Rapporten bygger på 2002-års lönestatistik från Statistiska centralbyrån.

Det finns ingen offentlig statistik i Sverige över inkomstutvecklingen för den krets som brukar kallaas makteliten. Det är för att avhjälpa den bristen som LO har tagit inititativet till rapportserien om maktelitens inkomstuteckling. Vi har följt inkomstutvecklingen för makteliten sedan 1959 och tidigare publicerat tre rapporter. Detta är en fjärde delrapport i den serien. Den första rapporten kom år 1999.

Den genomsnittliga månadslönen för samtliga anställda år 2002 var 21.500 kronor. För arbetare var medellönen 17.400 kronor och för tjänstemän 24.800 kronor. Tjänstemännens löner var därmed hela 43 procent högre än arbetarnas. I kronor räknat blir skillnaden 7.400 kronor. Lönerna är högre inom privat sektor än inom offentlig. Skillnaden är cirka 15 procent för såväl arbetare som tjänstemän.

De senaste årens vinnare och förlorare i kampen om lönerna beskrivs här i tre avsnitt; löner och löneutveckling år 1994–2001, lönetrappan samt en kartläggning av de 100.000 löntagare som har lägst lön och de 100.000 lönetagare som har högst lön.

Demokratins nya rum är en personlig debattskrift om hur våra demokrati-problem ser ut idag och om vägar att stärka det folkliga inflytandet. Den är skriven av Ursula Berge, chef för tankesmedjan Agora. Ursula Berge menar att vi står inför ett stort demokratiskt vägval som i grunden handlar om att välja om demokratin ska styra över ekonomin, eller om ekonomin ska styra över demokratin.

Sedan mitten av 1970-talet har de personer som vandrat in i Sverige från andra länder haft lägre sysselsättning och högre arbetslöshet än infödda. Detta gäller såväl under högkonjunktur som lågkonjunktur och det gällde även under den överhettade arbetsmarknaden i slutet av 1980-talet, detta tas upp i skriften Den nya underklassen - utrikes födda på den svenska arbetsmarknaden.

Det nya EU, facket och framtiden är en essä om EU och samarbetet kring arbetsmarknaden inom unionen. Leif Hägg diskuterar hur EU kommer att förändras i och med utvidgningen med nya medlemsländer som startar 2004. Han resonerar om hur facket och arbetsgivarorganisationerna kommer att påverkas av utvidgningen, och visar på skillnader i traditioner på arbetsmarknaden mellan de nuvarande medlemsländerna och de nya.

IT - digitala klyftor eller gräsrotsdemokrati? är en debatterande skrift av Lars Ilshammar, historiker om teknikens utveckling under de senaste 10-15 åren och dess påverkan på demokratin. Lars Ilshammar menar att det finns en ”digital klyfta” i världen mellan rika och fattiga länder. Den finns också i Sverige och andra rika länder, och tendensen är att den ökar. Klyftan består i att tillgång och användning av datorer och Internet är skiktad utifrån bland annat klass, kön och etnicitet.

Vi lever i ett ojämlikt samhälle där människor inte behandlas lika. Därför har vi som arbetat med denna rapport valt att lyfta fram och diskutera frågan om jämlikhet, liksom vissa förutsättningar för att nå den. Om ökad jämlikhet ska vara ett huvudmål och fokus för den politiska strävan i Sverige, avgörs av den politiska och fackliga grenen inom arbetarrörelsen. Det är ett av de vägval som görs av de förtroendevalda.

Av de 300 ombuden vid den LO-kongress som hölls lördag den 19 juni-24 juni var 118 kvinnor och 182 män. Det innebär att kvinnornas andel av ombuden var 39 procent. Av intresse kan vara att se hur denna andel har förändrats. En sammanställning av LO-utredarna Sven Nelander och Ingela Goding.

Blicken in i framtiden mår bra av att stimuleras. Att söka trender, säkra och osäkra, är en väg för att se var möjligheterna och hoten finns, att höja blicken. I den här rapporten visar vi ett antal omvärldsbilder. Vi har identifierat 20 trender i omvärlden utifrån vad som kan komma att påverka det svenska samhället i allmänhet, och svensk arbetsmarknad i synnerhet, fram till 2010. En del av trenderna utspelar sig långt borta från Sverige och LO, andra mer i en nära omgivning.

Erfarenheten visar att en oreglerad arbetsmarknad, där arbetstagarna konkurrerar om arbetstillfällena genom att bjuda under varandra med avseende på löner och övriga arbetsvillkor, är skadlig för såväl löntagarna som för samhällsekonomin. Fackföreningsrörelsens grundidé är att fungera som ett löfte bland medlemmarna, att inte sälja sitt arbete på sämre villkor än de, som man inbördes kommit överens om och träffat kollektivavtal med motparten om.

Riktlinjer för LOs internationella verksamhet.

En naturlig följd av internationaliseringen och av att Sverige är medlem i EU är att de juridiska reglerna harmoniseras och blir mer lika, skriver Dan Holke, chefsjuirst på LO-TCO Rättsskydd i rapporten Svensk arbetsrätt i en internationell ekonomi. Rapporten är en skrift som är tänkt att på ett tillgängligt sätt diskutera hur arbetsrätten här påverkas av internationaliseringen. Författaren lyfter bland annat fram att EG-rätten är mer inriktad på att skydda individuella rättigheter genom lagar, än att stimulera ett system med parter på arbetsmarknaden som sluter kollektivavtal. Han resonerar om de spänningar som uppstår av krocken mellan dessa två traditioner, till exempel på strejkrättens område.

Frihet är ett klassiskt begrepp i arbetarrörelsen. Det var ofriheten och längtan efter frihet som en gång formade fackföreningsrörelsen. Kampen för ökad frihet är fortfarande det viktigaste målet. Kravet om arbete åt alla grundar sig på att inget såsom arbetslösheten gör människor ofria. Målet om ett livslångt lärande är grundläggande eftersom kunskap frigör människor. En rättvis välfärd ger trygga människor som vågar föreverkliga sina livsdrömmar.

LO presenterade onsdag den 21 april 2004 ”Fackliga strategier för bättre byten”. I rapporten presenteras nio tendenser i det svenska samhället. Det handlar om fortsatt arbetslöshet och om att allt färre arbetar i varuproduktionen medan fler producerar tjänster. Men framför allt handlar det om effekterna av en allt starkare internationalisering. Besluten fattas allt oftare utanför Sveriges gränser, EU utvidgas och en allt större del av den svenska befolkningen har sina rötter i något annat land. Dessa tendenser innebär nya utmaningar för samhället på alla viktiga fackliga områden. Det kommer i framtiden vara svårare att klara en politik för full sysselsättning och ännu svårare kommer det vara att skapa goda och trygga arbetet för alla. Rapporten behandlades av kongressen.