LO fakta - alla fakta

Redan under alliansregeringens första mandatperiod var sjukförsäkringssystemet ett av dess främsta områden för reformer. Genom nya regler, en så kallad rehabiliteringskedja och skarpare bedömningar av de sjuka skulle både samhällets kostnader för sjukförsäkringarna och människors utanförskap minska. I dag vet vi hur det gick. Alliansens reformer av sjukförsäkringssystemet har varit ett monumentalt misslyckande.

Under perioden 2011 till 2013 har det förbundsgemensamma utredningsprojektet med namnet Arbetsmarknaden efter krisen, presenterat fyra delrapporter och en slutrapport. Centralt för projektet har frågor om hur Sverige ska nå tillbaka till full sysselsättning utan att göra avkall på jämn inkomstfördelning stått.

Minskningen av löneskillnaderna mellan män och kvinnor har stagnerat. De senaste 30 åren har nästan ingen utjämning ägt rum. För samtliga arbetare motsvarar kvinnors lön 88 procent av männens lön. Inom industrin har lönegapet mellan arbetare och tjänstemän vuxit till runt 50 procent. Det visar den senaste rapporten Hundra år av ojämlikhet - löner och löneutveckling efter klass och kön från LO-projektet Full sysselsättning och solidarisk lönepolitik.

I rapporten Sverige behöver ett bättre banksystem föreslås bland annat att bankerna måste ha större ekonomiska buffertar, en bankskatt och en tydligt differentierad bankavgift.

I LO-ekonomernas konjunkturprognos ligger arbetslösheten kvar på runt 8 procent under både 2014 och 2015. Den höga arbetslösheten kommer därför under flera år framöver vara huvudutmaningen för svensk ekonomisk politik.

Diagrambilaga till Ekonomiska utsikter våren 2014

Alla människor ska ha rätt till en trygg och säker arbetsmiljö. De som arbetar ska även kunna avsluta sina arbetsliv med den fysiska och psykiska hälsan i behåll.

För ett socialt Europa är en rapport från Socialdemokraternas och LOs arbetsgrupp för en strategi för införande av ett socialt protokoll i EUs fördrag.

LO-projektet Arbetsmarknaden efter krisen har tittat närmare på hur Sverige ska nå tillbaka till full sysselsättning med små inkomstskillnader. I den fjärde och avslutande delrapporten beskrivs hur arbetskraftens växande omställningsbehov möts med försämrade omställningsmöjligheter. Utgångspunkten är en arbetsmarknad i förändring och hur detta måste mötas med ett livslångt lärande för alla löntagare.

Livspusslet. Det känns igen. Bristen på tid, en hård press i arbetet och höga förväntningar på vad vi ska hinna därutöver. Barnen, en aktiv fritid, en hälsosam livsstil. Det höga tempot och känslan av att inte kunna bestämma sammanfaller med signalen att alla möjligheter i världen finns och är möjliga, bara du är villig att ta dem. Så enkelt är det emellertid inte.

LO tar i detta yttrande ställning till de viktigare förslagen som läggs fram i Arbetsmarknadsdepartementets promemoria Åtgärder inom aktivitetsstödet m.m. (Ds 2013:59). De förslag som LO tar ställning till sammanfattas i yttrandets inledande del.

Denna rapport redovisar maktelitens inkomstutveckling under åren 1950–2012 i relation till den genomsnittliga lönen för en industriarbetare. Detta är den fjortonde rapporten i LOs serie om den svenska makteliten.

Sverige står inför stora utmaningar. Arbetslösheten är hög. Klyftorna växer. Hotet mot klimatet är reellt. Detta är exempel på utmaningar där den ekonomiska politiken behöver ge svar. En central del av svaren på de stora utmaningarna handlar om hur skatterna är utformade.

Regeringen presenterade nyligen ett förslag till biståndspolitisk plattform. LO är kritisk i sitt remissyttrande över att plattformen saknar en tydlig relation med Politiken för Global Utveckling, PGU.

Antalet arbetslösa har i Sverige alltsedan år 2009 varit omkring 400 000 personer, enligt SCB/Arbetskraftsundersökning. Av dessa var, helåret 2012, cirka 125 000 så kallat heltidsstuderande arbetslösa.

Trots att närapå varannan arbetslös idag är inskriven i ett arbetsmarknadspolitiskt program är det bara en av fyra arbetslösa som får del av aktiva insatser. Aldrig förr har den aktiva arbetsmarknadspolitiken varit så svag i ett läge med så hög arbetslöshet. Det visar beräkningar i en ny rapport från LO.

När Saab gick i konkurs för två år sedan blev 3 000 personer arbetslösa över en natt. Av dem var runt 1 400 arbetare som omfattades av det så kallade TSL-stödet. I rapporten framgår hur de som miste jobbet upplevde det stöd de fick från samhället, fack och arbetsgivare.