LO fakta - alla fakta

LOs yttrande över Lissabonfordraget

LOs yttrande om Industriavtalet.

LOs yttrande över Införande av rehabiliteringskedja.

Andelen utstationerade arbetstagare inom byggsektorn utgör närmare 19 procent av den totala arbetskraften. Inom skogsbruket är siffran 11 procent. I övriga branscher är andelen utstationerade mer blygsam. I LO-rapporten Gäst i verkligheten – om utstationerad arbetskraft i praktiken ges en kvalificerad bild av hur omfattande utstationering av utländsk arbetskraft från EU är inom LO-förbundens branscher.

Det nya pensionssystemet kommer 2020 att helt omfatta de som pensioneras. Ålderspensionssystemet kommer då att bestå av tre delar: inkomstpension, garantipension och premiepension. I denna rapport ska endast inkomstpensionssystemet behandlas.

En av samhällets största långsiktiga utmaningar är motsättningen mellan hur mycket vi kan arbeta och arbetslivets allt hårdare krav. I dag går inte den ekvationen ihop. Allt fler sjukskrivs och följden blir stort mänskligt lidande och samhällsekonomiska kostnader. LO presenterar i rapporten Framtidens sjukförsäkring förslag till en helt ny sjukförsäkring.

Svenska folket är i dag mer skuldsatta än vad man har varit i modern tid. Den höga skuldsättningen är en spegelbild av att bostadspriserna har ökat mycket kraftigt. I en ny rapport presenterar LO-ekonomerna fem reformer som bör genomföras i närtid för att minska konsekvenserna av ett framtida bostadsprisfall.

Rapporten Arbetsmiljö 2012 visar att skillnaderna i arbetsmiljö ökar när det gäller klass och kön. Arbetarna får allt sämre arbetsmiljö. Kvinnorna får allt sämre arbetsmiljö. De som har fått mest försämrad arbetsmiljö är de arbetande kvinnorna.

Under perioden oktober till april anmäldes 54 745 sommarjobb till Arbetsförmedlingen. Det motsvarar 4,4 sommarjobb per 100 unga i åldrarna 15-24 år. Det visar en rapport från LO.

Den offentliga upphandlingen berör LOs medlemsförbunds medlemmar både i deras egenskap av samhällsmedborgare och som arbetstagare. I takt med att en allt större andel av den offentliga verksamheten privatiseras har betydelsen av den offentliga upphandlingen ökat.

Under flera år har diskussionen om behovet av att reformera den svenska finansiella sektorn legat på sparlåga i väntan på att Finanskriskommittén skulle komma med sina betänkande.

LO är positiv till förslaget att justera 3:12-reglerna så att möjligheterna att omvandla inkomst av tjänst till inkomst av kapital stramas upp. Samtidigt kan LO konstatera att nya problem sannolikt kommer att uppkomma genom de förändringar som föreslås i remissen. LO menar att Sverige behöver en bred skattereform som ser över det svenska skattesystemet i sin helhet.

Migration har alltid förekommit och bidrar till länders och samhällens utveckling. Det är positivt att människor fritt kan röra sig i Europa och söka arbete. I vissa regioner och inom vissa yrkesområden råder det brist på arbetskraft, och arbetsgivarnas kompetensförsörjning kan främjas med ökad rörlighet. Det förbättrar matchningen på arbetsmarknaden och berikar arbetslivet i övrigt.

Det är inte alla som har anledning att fira skolavslutningen i vår. Under förra läsåret hade 23 procent av eleverna inte fullföljt gymnasieutbildningen inom fyra år. Inför nästa skolår är det därför viktigt att understryka den kolossala inverkan utslagningen från gymnasiet har på ungdomsarbetslösheten.

How far can the work line principle take us?

En rapport om sjunkande arbetslöshet och stigande ohälsa. Finns även på engelska How far can the work line principle take us?

I juni 2010 publicerade LO rapporten ”När arbetskraftkostnaderna pressar priset”. I rapporten, där tre stora infrastrukturprojekt studeras, framkommer att en rad aktörer systematiskt utnyttjar skillnaderna i arbetskraftskostnad mellan olika länder i Europa för att pressa anbudspriser i offentlig upphandling.

Den höga arbetslösheten är vår tids största samhällsproblem. Sverige är i stort behov av en mer kraftfull jobbpolitik och ambitionerna måste öka väsentligt om den långvarigt höga arbetslösheten ska gå att ta ner. För detta behövs både mer av efterfrågestimulanser och mer av kompetenshöjande arbetsmarknads- och utbildningspolitik.

När den nya gymnasieskolan infördes 2011 fanns förhoppningar om förbättrad kvalitet i de yrkesförberedande programmen, färre avhopp från utbildningarna och att fler elever avslutar sina studier med fullständiga betyg. Resultaten skulle förbättras genom den föreslagna gymnasiala lärlingsutbildningen och att utöka de yrkesrelaterade ämnena på bekostnad av gymnasieskolans kärnämnen.