LO fakta - alla fakta

Första kvartalet år 2014 var totalt 4 072 300 personer anställda. Av dessa hade 618 200 personer, 15 procent, någon form av tidsbegränsad anställning. Av dessa önskar sig åtta av tio en fast anställning.

I rapporten beskrivs begreppet inflation och en förståelse ges för konsekvenserna av inflation. I rapporten förs också resonemang om inflationsmålet som är det verktyg för penningpolitiken som centralbanker använder i dag. Den fristående rapporten är framtagen av LOs projekt Full sysselsättning och solidarisk lönepolitik.

LO lämnar i detta yttrande synpunkter på de föreslagna ändringarna i det arbetsmarknadspolitiska regelverket, i de fall LO har invändningar mot förslagen i ovan nämnda promemoria. LOs ståndpunkter i övrigt när det gäller det regelverk som styr Arbetsförmedlingen och insatser till arbetslösa behandlas inte i detta yttrande. LO tar alltså inte i detta sammanhang upp övriga behov av förändringar, utan förhåller sig till de föreslagna.

Bland elever som fullföljer sin yrkesutbildning på gymnasiet har bara en av tre en etablerad ställning på arbetsmarknaden ett år senare. Bäst går det för elever som gått Fordonsprogrammet där nästan 53 procent av eleverna fått ordentligt fäste på arbetsmarknaden efter ett år. Men så ser det tyvärr inte ut på alla yrkesprogram. Det presenterar LO i en ny sammanställning av de gymnasiala yrkesprogrammen.

LO tar i detta yttrande ställning till de förslag och rekommendationer som läggs fram i betänkandet från utredningen om åtgärder mot felaktiga utbetalningar inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten; Det ska vara lätt att göra rätt (SOU 2014:16). LO tar ställning till de två övergripande förslag utredningen formulerar, och berör de enskilda förslagen eller rekommendationerna kopplade till dessa i den mån det bedöms relevant att föra fram synpunkter eller tydliggöra LOs ställningstagande.

Sysselsättningspolitiken har alltför länge fokuserat ensidigt på ekonomiska incitament. Jobbskatteavdragets sysselsättningseffekter är osäkra och det är dessutom mycket kostsamt. Det finns andra och bättre fundament att bygga en sysselsättningspolitik på än skattesänkningar och försämrade trygghetssystem. Det skriver LOs projekt Full sysselsättning och solidarisk lönepolitik i en ny rapport som analyserar Sveriges sysselsättningspolitik 2006–2013.

Efter några år av relativt jämn löneutveckling för arbetare och tjänstemän ökar lönerna återigen mer för tjänstemän än för arbetare. Förra året ökade arbetarnas medellön 2,0 procent jämfört med 2,8 procent för tjänstemän. Det framgår av LOs Lönerapport år 2014 – Löner och löneutveckling år 1913-2013.

Kvinnliga arbetare har sedan 2011 åter fått ännu sämre villkor i arbetet. Redan tidigare hade kvinnorna de sämsta villkoren. Det visar rapporten Arbetsmiljö klass och kön 2014.

En ny rapport från LOs projekt Full sysselsättning och solidarisk lönepolitik belyser konsekvenserna av den nya strukturomvandlingen och utmaningar för svensk arbetsmarknad. Slutsatsen är att fler låglönejobb inte löser de problem Sverige står inför.

Inte mindre än var fjärde svensk mellan 16 och 64 år har varit arbetslös någon gång de senaste fem åren. Det visar helt ny statistik som SCB tagit fram på uppdrag av LO. Arbetslösheten drabbar därmed stora och breda grupper i samhället, inte bara några utsatta få. Samtidigt har långtidsarbetslösheten ökat kraftigt på senare år. Det framgår av LO-rapporten Hur många har erfarenhet av arbetslöshet?

Måste lönen för de som tjänar minst sänkas för att arbetslösheten ska minska väsentligt? En sådan diskussion förs i Sverige sedan en tid. Tanken är att det är priset på arbetskraft som hindrar arbetsgivare från att anställa personer som i dag står helt utanför arbetsmarknaden eller är arbetslösa.

En av sjukförsäkringens främsta uppgifter är att förmedla trygghet och tillit. Den som drabbas av ohälsa som nedsätter arbetsförmågan ska känna sig välförsäkrad mot ekonomiska bekymmer. Ingen ska inte behöva vara rädd för att tvingas gå från hus och hem om olyckan eller sjukdomen skulle vara framme. Samtidigt ska man kunna känna tilltro till att man får ett individuellt anpassat stöd att komma tillbaka till arbete. Detta har länge varit ledstjärnorna i det vi kallar en sjukförsäkring för alla. Men hur är det när dessa vackra ord möter verkligheten. Har vi en sjukförsäkring som skapar trygghet? Är de stödsystem vi har tillräckligt utbyggda och anpassade utifrån våra skilda behov? Känner vi förtroende för försäkringen?

LOs välfärdspolitiska utredning tillsattes av LO-kongressen 2012 och gavs i uppdrag att analysera konsekvenserna av de senaste årens politik- och systemförändringar på det välfärdspolitiska området. Det handlar om effekterna av förändrade styrningsmodeller och införandet av marknads- och konkurrensmodeller inom välfärdstjänsterna.