LO fakta - alla fakta

Denna rapport redovisar maktelitens inkomstutveckling under åren 1950–2014 i relation till den genomsnittliga lönen för en industriarbetare. Detta är den sextonde rapporten i LOs serie om den svenska makteliten.

Den här rapporten behandlar vår tids stora fråga – kopplingen mellan sysselsättning och lön. Hur kan jobben bli fler? Hur sätter vi fler i arbete? För arbetsgivarföreträdare, dystopiska twittertyckare och opinionsbildare på högerkanten tycks svaret vara givet. Arbetslösheten beror på för höga löner. I borgerlig media är framtidens melodi sänkta löner.

Världen behöver en löneökning! I Sverige vet vi att det är helt avgörande för att arbetstagare och medborgare ska acceptera de förändringar som ny teknik och globalisering för med sig. I USA har den dystra inkomstutvecklingen för den arbetande medelklassen under de senaste fyra decennierna varit avskräckande. Där tas nu viktiga steg mot att höja minimilönerna, så att arbetarna får ta del av vinster och välstånd. Det är goda nyheter för alla. Arbetarna är inte bara löntagare, utan också konsumenter och skattebetalare. Det skriver LO i en rapport som riktar sig till Världsekonomiskt forum i Davos.

LO avstyrker promemorians förslag i sin helhet, sammanfattningsvis med nedanstående motivering.

Dagens pensionssystem (allmän och tjänstepension) ger för lite i pension till en arbetare. Efter ett helt yrkesliv (heltid i 45 år) blir pensionen bara 60 procent av slutlönen och inkomsterna kan hamna under låginkomstgränsen (som är 60 procent av genomsnittsinkomsten i ekonomin). Detta är så lågt att skyddsnäten i form av garantipension och bostadstillägg aktiveras.

Det finns i dag ingen tillförlitlig uppgift om hur länge arbetarna faktiskt kan arbeta. I diskussionen om vad som behöver göras för att förlänga arbetslivet är det djupt otillfredsställande att inte veta svaret på den frågan. I denna rapport har vi därför bett SCB göra beräkningar av den faktiska medelpensioneringsåldern för olika LO-yrken.

En tredjedel av de anställda inom den privata- och kooperativa sektorn missar rätten till en betydande ekonomisk ersättning vid föräldraledighet. Försäkringen har funnits i knappt 2 år och tycks fortfarande vara okänd för många. Det är allvarligt eftersom försäkringen verkar för ett mer jämlikt uttag av föräldraförsäkringen samtidigt som barnfamiljer riskerar att gå miste om ekonomisk ersättning.

Av lönebildningens många funktioner är den rättvisa fördelningen kanske den mest påtagliga. Allt för sällan diskuteras dock vad som egentligen menas med rättvisa löner. I den här rapporten tar Carl-Henric Grenholm, professor i etik och teologi vid Uppsala universitet, upp just den frågan. Kan man exempelvis förlita sig på att marknadskrafterna ger en rättvis fördelning? Och vilka teorier och tankar om människan ligger bakom sådant som individuell lönesättning?

Svensk ekonomi återhämtar sig efter finanskrisen och tillväxten väntas bli omkring tre procent per år fram till 2017. Arbetslösheten har minskat kraftigt i år, men nedgången bromsas när arbetskraften åter växer snabbt. Det kraftigt ökade flyktingmottagandet väntas påverka ekonomin positivt på kort sikt, men skapar samtidigt stora utmaningar på lite längre sikt. Det visar LO-ekonomernas rapport Ekonomiska Utsikter hösten 2015.