LO fakta - alla fakta

Det finns i dag ingen tillförlitlig uppgift om hur länge arbetarna faktiskt kan arbeta. I diskussionen om vad som behöver göras för att förlänga arbetslivet är det djupt otillfredsställande att inte veta svaret på den frågan. I denna rapport har vi därför bett SCB göra beräkningar av den faktiska medelpensioneringsåldern för olika LO-yrken.

En tredjedel av de anställda inom den privata- och kooperativa sektorn missar rätten till en betydande ekonomisk ersättning vid föräldraledighet. Försäkringen har funnits i knappt 2 år och tycks fortfarande vara okänd för många. Det är allvarligt eftersom försäkringen verkar för ett mer jämlikt uttag av föräldraförsäkringen samtidigt som barnfamiljer riskerar att gå miste om ekonomisk ersättning.

Av lönebildningens många funktioner är den rättvisa fördelningen kanske den mest påtagliga. Allt för sällan diskuteras dock vad som egentligen menas med rättvisa löner. I den här rapporten tar Carl-Henric Grenholm, professor i etik och teologi vid Uppsala universitet, upp just den frågan. Kan man exempelvis förlita sig på att marknadskrafterna ger en rättvis fördelning? Och vilka teorier och tankar om människan ligger bakom sådant som individuell lönesättning?

Svensk ekonomi återhämtar sig efter finanskrisen och tillväxten väntas bli omkring tre procent per år fram till 2017. Arbetslösheten har minskat kraftigt i år, men nedgången bromsas när arbetskraften åter växer snabbt. Det kraftigt ökade flyktingmottagandet väntas påverka ekonomin positivt på kort sikt, men skapar samtidigt stora utmaningar på lite längre sikt. Det visar LO-ekonomernas rapport Ekonomiska Utsikter hösten 2015.

Medellönen för samtliga anställda är 30 800 kronor i månaden år 2014. Skillnaden är dock stor mellan arbetare och tjänstemän då medellönen är 24 900 kronor för arbetare och 36 600 kronor för tjänsteman. Medellönen är därmed 11 700 kronor, eller 47 procent, högre för tjänstemän än för arbetare.

LOs uppfattning är att det krävs en kraftig förstärkning av den infrastruktur som identifierar problem, finansierar, forskar och förmedlar kunskaper inom arbetslivets område. Ägarna av problemen i arbetslivet måste åter delta i besluten över forskningsmedel. Medel till forskning ska tilldelas efter vetenskaplig kvalité och relevans för tillämpning i arbetslivet. Det gäller i synnerhet den arbetsplatsnära och tillämpbara forskning som sker i samarbete mellan arbetsmarknadens parter, akademin och övriga organisationer och enskilda arbetsplatser. LO ser dessutom ett stort behov av att inrätta ett oberoende nationellt center för arbetslivsfrågor.

LO hälsar med tillfredsställelse att frågan om arbetsrättsliga krav vid offentlig upphandling utreds på ett kvalificerat sätt. Det är viktigt att staten tar sin del av ansvaret för under vilka förhållanden offentligfinansierade upphandlade tjänster utförs och varor tillverkas.

LO är positiv till att Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) får ett utökat tillsynsuppdrag genom att begreppet systemtillsyn ersätts av begreppet tillsyn i myndighetens instruktion. Begreppet tillsyn innefattar här både generell tillsyn och klagomålshantering. Det är bra att en och samma myndighet med speciell kompetens på socialförsäkringsområdet får ett samlat ansvar att bedriva sådan tillsyn. Därigenom får ISF:s tillsyn lättare än den extraordinära tillsyn som JO utövar i dag att finna och peka ut just de felaktigheter och brister som finns inom socialförsäkringen.

LO stödjer utredningens förslag om en frivillig försöksverksamhet med majoritetsstyre i kommuner och landstingsstyrelser, under förutsättning att oppositionens möjlighet till inflytande och insyn är väl tillgodosett. LO anser också att kommunala erfarenheter av att söka breda allianser och överenskommelser är värd att värna.

AP-fonderna förvaltar över 1 000 miljarder kronor. Fonderna är en viktig del i trovärdigheten för det svenska pensionssystemet. Fonderna är också viktiga och aktiva ägare i det svenska näringslivet. LO anser att AP-fondernas uppgift är att åstadkomma bästa möjliga avkastning till minsta möjliga risk och därmed bidra till att trygga löntagarnas pensioner på lång sikt. AP-fonderna bör inte ta närings- eller regionalpolitiska hänsyn.

Den svenska bostadsmarknaden fungerar inte tillräckligt väl. Produktionen av bostäder har ända sedan slutet av 1990-talet understigit behoven. De skenande bostadspriserna och den höga skuldsättningen hos hushållen är några av konsekvenserna av den dåligt fungerande bostadsmarknaden. Det är därför välkommet att regeringen vidtar åtgärder för att öka produktionen av bostäder, särskilt hyresbostäder och bostäder för studerande.

LO är positiv till att staten förbättrar finansieringsinsatserna för de behov som små och medelstora företag har och som idag i övrigt inte tillgodoses. LO är också positiv till att det sker genom samfinansiering med privat kapital. LO delar uppfattningen att staten aldrig ska ta all risk.

Samtidigt som de flesta unga vuxna i Sverige enligt OECD har goda färdigheter är skillnaderna inom gruppen stora. Det tar också allt längre tid att etablera sig på arbetsmarknaden. För att komma till rätta med detta bör mer satsas på vuxenutbildning, praktikplatser och yrkesintroduktionsanställningar samt på ett ökat stöd i gymnasiet för att förhindra avhopp. Det menar sociologen Love Wennemo-Lanninger i rapporten Ungas färdigheter och etableringsproblem på arbetsmarknaden.

Av samtliga 4,1 miljoner anställda är drygt en miljon, 26 procent, deltidsanställda år 2015. Skillnaden är dock stor mellan arbetare och tjänstemän, kvinnor och män liksom mellan olika åldrar och sektorer.