Idag finns ingen norm för uppräkning av statsbidragen till kommuner och regioner. Kommunerna kan inte räkna med mer resurser från staten när lönerna stiger och befolkningen växer eller åldras.
Resultatet är en ständig risk för kommunala skattehöjningar eller sänkta välfärdsambitioner i det fall regeringen inte skjuter till det som krävs för att upprätthålla sin del av välfärdens finansiering.
– Sverige ska fungera och statsbidragen måste hänga med när lönekostnader stiger och befolkningen växer. Kommuner och regioner måste få klara besked om att ersättas för de ökande kostnaderna när folk blir äldre också, säger LO:s ordförande Johan Lindholm.
I rapporten framgår att statsbidragen till kommuner och regioner startar på minus i varje budgetprocess, jämfört med vad som behövs. Därför kan regeringar säga att de "satsar på välfärden" även om ökningen av anslaget är så litet att det i själva verket innebär nedskärningar.
De närmaste åren löper flera riktade statsbidrag ut. Kommuner och regioner kommer få tio miljarder kronor mindre i statsbidrag 2026 än 2025 och året därefter ytterligare nio miljarder mindre, om inte riksdagen fattar nya beslut om ökade anslag. Med dagens beslut skulle statens andel av finansieringen till välfärden sjunka från cirka 23 procent i dag till cirka 19 procent år 2028. LO kräver en indexering av statsbidragen så dess värde inte urholkas.
– Det får vara slut på den politiska dansen kring välfärden. Samtliga partier måste sätta sig och komma överens om en långsiktigt hållbar finansieringsmodell. Annars är de som betalar priset arbetare i välfärdssektorn och vi som nyttjar välfärden, säger Johan Lindholm.