LO fakta - alla fakta

LO-ekonomerna presenterar en ny rapport effekterna av höjda lägstalöner. I rapporten redovisas bland annat hur ett ökat omvandlingstryck påverkar arbetskraften och sysselsättningen.

Rapporten innehåller tre artiklar som alla beskriver ägarrollen och hur ägarna, framför allt institutionella sådana ska kunna bli mer aktiva.

Enligt LO-ekonomerna är förmögenhetsskatten i första hand en skatt på rikedom och i andra hand en generationsskatt. Att ta bort förmögenhetsskatten är därför detsamma som att höja skatten för de yngre.

Det finns flera mycket goda tillväxtskäl för EMU och växelkurspolitiken har i huvudsak inte med fördelningspolitiken att skaffa. Däremot innebär EMU uppenbara stabiliseringspolitiska risker. Det skriver Dan Andersson, LOs chefsekonom i sin skrift EMU - svart eller vitt?

Inkomstspridningen i Sverige har ökat sedan början av 1980-talet, denna rapport försöker fördjupa kunskapen om vad 1990-talet innebar för fördelningen av inkomster i Sverige och vilka implikationer detta får för förväntningarna om utvecklingen de närmsta åren.

Syftet med denna rapport är att visa hur föräldrar – kvinnor och män, arbetare och tjänstemän – arbetar efter föräldraledighet. En stark ställning för föräldrar på arbetsmarknaden och goda möjligheter för dem att arbeta är avgörande för barns välfärd och en jämnare inkomstfördelning. Det ojämställda uttaget av föräldraledigheten är ett viktigt problem och av betydelse för kvinnors ställning på arbetsmarknaden. Det påverkar de ekonomiska möjligheterna för föräldrar, inte minst kvinnor inom arbetaryrken. Inkomstskillnader mellan könen kan motverkas av jämställdhet i hemmet eftersom kvinnors ställning på arbetsmarknaden påverkas negativt av kvinnornas huvudansvar för hem och barn. Förutsättningarna för att barnen ska få en nära relation till båda föräldrarna förbättras dessutom om ansvaret för barnens vård och omsorg delas jämställt mellan föräldrarna. Författare: Lena Westerlund, Jenny Lindblad och Mats Larsson

Löner och löneutveckling för arbetare och tjänstemän 1994-2004. Den genomsnittliga månadslönen för samtliga anställda år 2004 var 23.000 kronor. För arbetare var den 18.700 kronor och för tjänstemän 26.600 kronor. Tjänstemännens löner är därmed hela 43 procent högre än arbetarnas. I kronor räknat blir skillnaden 8.000 kronor. Lönerna är högre inom privat sektor än inom offentlig. Skillnaden är cirka 15 procent för såväl arbetare som tjänstemän. Här kan du läsa LOs Lönerapport år 2005 som pdf.

Bemanningsavtal 050101-070430

Swedish stabilisation policy is at present governed by an inflation target. What target will govern if Sweden joins EMU?

Det här är bilagan till LO-ekonomernas nyhetsbrev den 24 augusti 2005. Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Den tillfälliga momsreduceringen år 1974 3. Konsumtionseffekternas storlek från momsreduceringen år 1974 4. Effekter av en momsreducering idag med 5 procentenheter på sällanköpsvaror 5. Problem med att begränsa en momsreducering till sällanköpsvaror

Seminariet Boken på arbetsplatsen genomförs för femte året i rad på Brunnsviks folkhögskola utanför Ludvika 24–26 oktober 2005. Tanken är att skapa och vidareutveckla mötesplatser för ömsesidigt utbyte mellan LO-förbundens medlemmar och vår tids arbetarförfattare/samhällsskildrare. Seminariet vänder sig till bokombud och andra som arbetar med arbetsplatsbibliotek och läsprojekt samt till alla som planerar verksamhet med böcker och bokläsande. I det här pdf-dokumentet finns en inbjudan och en anmälningsblankett.

I drygt tio år har gymnasieskolan varit kommunaliserad. Under en något kortare period har vi haft dagens treåriga yrkesförberedande program. De yrkesinriktade programmen på gymnasieskolan står för det mesta för den grundläggande yrkesutbildningen i Sverige. Samtidigt finns så gott som inga kommuner i Sverige som erbjuder alla 17 gymnasieprogrammen. Dagens situation innebär att ingen tar ansvar för att alla dessa program ska finnas på ett rimligt avstånd till eleven. Enskilda kommuner kan inte klara det, men det finns inte heller någon annan som tar ansvar. Idag är det så gott som slumpmässigt vilka utbildningar som erbjuds på pendlingsavstånd till gymnasieeleverna. I denna studie visar det sig att det finns mycket stora skillnader mellan länen, både när det gäller hur många ungdomar som går färdigt olika program och hur många som inte blir färdiga med sin utbildning. I många län har en del av de traditionella yrkesprogrammen krympt ihop till nästan ingenting. Samtidigt vet vi att det är brist på yrkesutbildad arbetskraft inom båda industrin

LO har i ett antal rapporter studerat de anställdas datoranvändning. Nu kan vi följa upp resultaten och visa vad som har hänt. Underlaget är, liksom tidigare, frågor som ställts till ett slumpmässigt urval i besöksintervjuer inom ramen för Statistiska centralbyråns (SCBs) undersökningar av levnadsförhållandena. Siffrorna för år 2004 har just blivit klara och man kan konstatera att datori-seringen i hemmen fortsätter. Resultaten visar till exempel att såväl tillgången till dator i hemmet och Internet som den faktiska datoranvändningen har ökat mycket starkt.

Dan Andersson anförande i Visby den 4 juli, 2005. Tillit och socialt kapital - om tilliten till framtidens välfärd.

LO- ekonomernas rapport Krav för tillit, 060704 För att välfärdsystemet ska upprätthållas är det centralt att människor känner tillit till systemen. Att alla som bidrar också upplever att systemet används på rätt sätt och att de har en reell trygghet om de en dag blir sjuka eller arbetslösa. Rapporten diskuterar vad som är fusk och vad som är felanvändning i socialförsäkringsystemen. Hur kan man se på den enskildes personliga integritet och hur upprätthålls tilliten till systemen. De undersökningar som finns tycks inte tyda på att fusket har ökat. Att sänka ersättningnivåerna för att tvinga ut människor i arbete skulle slå hårt mot de grupper som redan har det svårast. Det är inte rätt väg att gå. Istället handlar det om att upprätthålla arbetslinjen med hjälp till rehabilitering och omställning, en arbetsmiljö som gör att det går att arbeta hela livet ut och en samordning av de insatser som görs lokalt och centralt för att öka sysselsättningen.

Nästan tre av tio LO-medlemmar – 29 procent hade varken tillgång till fritidshus eller har gjort någon semesterresa under föregående år. Det visar nya analyser som LO-utredaren Sven Nelander gjort om LO-medlemmarnas semestervanor. Jämförelser med tidigare undersökningar visar att den tidigare mycket positiva trenden har brutits. Mellan 2002 och 2004 har andelen LO-medlemmar som varken har tillgång till fritidshus eller gjort någon semesterresa ökat från 24 till 29 procent. Av betydelse har säkert varit den försämring som skett på arbetsmarknaden under denna period. Många känner oro för sina jobb. Så mycket som drygt 35 procent av LO-medlemmarna uppgav år 2004 att det under de senaste tolv månaderna har skett uppsägningar av personal på den egna arbetsplatsen eller varsel om uppsägning eller permittering.

LO-ekonomerna presenterar i rapporten ”Vad vill egentligen moderaterna?” en analys av moderaternas ekonomiska politik. I rapporten beskrivs dels vilka fördelningseffekter moderaternas politik – med sänkta ersättningsnivåer och sänkta skatter – skulle få. Dels förs en diskussion om vilka effekter förslagen kan komma att få för arbetsutbudet samt effekter för jämställdheten mellan kvinnor och män.

OH-bilder från presskonferensen "Vad vill egentligen moderaterna"? OH-material från Dan Andersson och Albin Kainelainen