LO fakta - alla fakta

Stadgar gällande efter beslut vid LO-kongressen 2008.

Rapporten ska behandlas av LO-kongressens ombud nästa år. Bakom förslagen i rapporten står LOs styrelse. Förbunden vill stärka sin samverkan kring framför allt två centrala kärnfackliga områden. Dels i arbetet för att värva fler medlemmar och då särskilt ungdomar. Dels i arbetet för att få fler arbetsplatser att teckna kollektivavtal. LO-styrelsen föreslår i rapporten att LO ska forma en modell för hur man gemensamt ska förstärka förbundens arbete med kollektivavtalsteckning, till exempel när det gäller kartläggningsarbete. Styrelsen föreslår även att det vid konflikt om kollektivavtalsteckning ska vara möjligt för förbunden att begära resursförstärkning från andra förbund och LO.

Frågan om hur Sverige kan få fler jobb och bättre jobb är nästan alltid lika aktuell. Fackföreningsrörelsen vill ha fler jobb – men inte till vilket pris som helst. Fler jobb måste alltid gå hand i hand med att de nya jobben blir bra jobb. Under lång tid lyckades Sverige skapa både fler och bättre jobb. Under de senaste 15 åren har dock utvecklingen sett sämre ut. Jobben har inte blivit fler och arbetsvillkoren för vissa grupper har försämrats. I 2006 års valrörelse aktualiserades frågan om jobben än mer. Frågan om det går att få både fler och bra jobb och hur det i sådana fall är möjligt har varit i centrum för debatten sedan dess.

Promemorian föreslår att löneskatten avskaffas för personer födda 1937 och tidigare. Detta berör både anställda och egenföretagare. Skattesänkningen är en följd av att den 1 januari 2007 avskaffades löneskatten för personer födda 1938 och senare när de fyllde 65 år. Löneskattesatsen för personer födda 1937 och tidigare är nu 24,26 procent. Skattebortfallet beräknas till cirka 300 miljoner per år. Syftet anges vara att det ska bli mer attraktivt att anställa äldre och skattesänkningen ska träda i kraft den 1 januari 2008.

Lönegapet mellan arbetare och tjänstemän har ökat stadigt de senaste åren och år 2006 var inget undantag. Den genomsnittliga månadslönen var då 19.600 kronor för arbetare och 28.200 kronor för tjänstemän. En skillnad på hela 8.600 kronor till tjänstemännens favör. I procent räknat är skillnaden 44 procent. Uppdelat på privat och offentlig sektor så är det tjänstemän inom privat sektor som har högst medellön, 29.700 kronor, medan arbetare inom offentlig sektor har lägst med 17.900 kronor. Det visar LOs årliga bearbetning av Statistiska centralbyråns lönestrukturstatistik gällande år 2006.

Prognosen för de svenska utsläppen av växthusgaser visar att vi sannolikt når etappmålet om fyra procents reduktion till 2010 jämfört med basåret 1990. Samtidigt pekar bedömningarna för ytterligare 10 år framåt mot sådana produktionsökningar - och därmed utsläppsökningar - inom transport-, energi- och industrisektorerna, att vi 2020 endast understiger basårets nivå med ett par procent.

Grundläggande utgångspunkter Ansvarskommittén redovisar en rad utmaningar som den framtida samhälleliga organisationen står inför alltifrån demografiska förändringar och struktureffekter till följd av globalisering till teknikskiften och nya medborgarkrav. För att hanntera dessa utmaningar lyfter kommittén fram faktorer som utvecklingskraft, medskapande, helhetssyn samt minskad sektorisering och tydlig ansvarsfördelning som grundläggande förutsättningar för den framtida samhällsorganisationen.

Den nuvarande strukturen för mervärdesbeskattning inom EU antogs 1992. Medlemsstaterna är skyldiga att tillämpa en standardskattesats på minst 15 % och får utöver det ha två reducerade skattesatser på lägst 5 %. De reducerade skattesatserna får tillämpas på ett antal utvalda områden som regleras i momsdirektivet.

Promemorian är en uppföljning till förslaget i ”Promemoria om nya skatteregler för pensionsförsäkring” som remitterades i februari. I dag gäller att privat pensionssparande är avdragsgillt för individerna. Enligt samma princip beskattas inte förmånen av tjänstepension förrän den dag tjänstepensionen faller ut. Avdragsrätten regleras på det området genom att ett bruttolöneavdrag görs för utbetalade löner.

Utredningen fick sitt uppdrag den 3 februari 2005. Utredningen fick vidare ett tilläggsdirektiv från den socialdemokratiska regeringen i juni 2006 för att analysera konsekvenser av att frångå principen om att beakta samtliga inkomster vid bedömning av ekonomiskt bistånd till barnfamiljer. Detta gällde bland annat att utröna hur sådana situationer kunde undvikas då höjningar av t ex barnbidrag inte medförde höjda inkomster till familjer med socialbidrag.

Det kommunala ungdomsprogrammet (KUP) och ungdomsgarantin (UG) avskaffas den 1 december 2007 och då införs programmet Jobbgaranti för unga. En ny lag föreslås därför införas om kommunernas medverkan i arbetsmarknadspolitiska åtgärder som ger dem möjlighet att efter överenskommelse med Arbetsförmedlingen anordna aktiviteter för deltagare i arbetsmarknadspolitiska åtgärder.

Promemorian föreslår att de personer som har skattepliktig löneförmån i form av hushållstjänster ska få en skattereduktion som uppgår till 50 procent av löneförmånen. Skattereduktionens storlek begränsas till 50 000 kronor. Detta förslag är en utvidgning av ett tidigare förslag av promemorian ”Skattelättnader för hushållstjänster”.

Boken innehåller LOs och förbundens riktlinjer för förebyggande arbetsmiljöarbete, arbetsanpassning och rehabilitering och vänder sig till alla fackligt förtroendevalda. Den innehåller också många handfasta råd och tips för det fackliga arbetet i olika anpassnings- och rehabiliteringssituationer. Dessutom ges basfakta om lagstiftningen och andra regelverk, liksom sammanfattningar av några av Arbetsdomstolens vägledande domar på området.

LO har givits möjlighet att yttra sig över promemorian ”Ett förstärkt jobbskatteavdrag”. Den kom till LO den 29 juli 2007 och remissvaret ska vara på Finansdepartementet senast den 20 augusti. LO väljer att endast kommentera promemorians viktigaste förslag; en förstärkning av jobbskatteavdraget samt förslaget om att bortse från sjöinkomstavdraget vid beräkning av jobbskatteavdraget.

I Vårpropositionen aviserade regeringen att fastighetsskatten ska slopas och ersättas med en låg kommunal avgift. I den modell som aviserades var slopandet finansierat fullt ut inom bostadssektorn.

Promemorian föreslår att förmögenhetsskatten avvecklas helt till 2008 års taxering. Det innebär att förmögenhetsbeskattningen skulle upphöra från den 1 januari 2007. Motivet är att minska kapitalflykten från Sverige och därmed ge positiva effekter på riskkapitalförsörjningen till näringslivet samt att dagens utformning av förmögenhetsskatten är svår att kontrollera och administrativt krånglig.

LO har vid tidigare ställningstaganden framfört vår principiella uppfattning när det gäller gymnasial lärlingsutbildning. Den utgår från att det inte ska vara några större variationer mellan ett yrkesförberedande program och en gymnasial lärlingsutbildning, än längden på det arbetsplatsförlagda lärandet. LO menar att detta måste vara utgångspunkten för att vidhålla en kvalitativt likvärdig utbildning.