LO fakta - alla fakta

För de allra flesta människor i Sverige är lönearbete en ekonomisk nödvändighet. Möjligheten att själv ”välja” och styra över sitt liv begränsas därför under ett antal timmar varje vecka av de villkor och förutsättningar som råder på arbetet. Den tid vi tillbringar på arbetet har stor inverkan på hur vi mår, både på och utanför arbetet.

LO anser nu liksom tidigare att det är olyckligt att majoriteten av de konkreta förslag som finns rörande längre arbetsliv och höjda pensioner, i så hög grad är inriktade på förändringar i de pensionsrelaterade åldersgränserna. Enbart höjda åldersgränser kommer inte göra det möjligt för LO-grupperna att orka arbeta längre. Det är inte främst 67-årsgränsen i LAS som hindrar dem från att arbeta ihop en bra pension. Det som behövs är istället bättre fysiska och psykiska arbetsmiljöförhållanden, fler heltidsanställningar, färre visstidsanställningar och bättre möjligheter till omställning.

LO välkomnar förordningen om europeiska regionala utvecklingsfonden och sammanhållningsfonden, särskilt den förenklade ansökningsprocessen, den tematiska indelningen samt kopplingen till den sociala pelaren. Den unika och specifika kännedom som den regionala nivån besitter måste dock tillvaratas i det nya programmet. Därför är viktigt att de redan etablerade nationella nätverk och strukturer som fungerar kan fortsätta verka och vara en del i den nya sammanhållningspolitiken.

LO Kongressen år 2016 gav LOs styrelse i uppdrag att verka för att skillnaden i skatt mellan löntagare och pensionärer tas bort. Det är därför med stor glädje LO välkomnar regeringens förslag att avskaffa den orättfärdiga pensionärsskatten.

Den svenska representativa demokratin bygger i mycket stor utsträckning på insatser från lokalt och regionalt förtroendevalda fritidspolitiker. Att förtroendevalds möjlighet att fullgöra sitt uppdrag skyddas i lag, här relevant så som i den svenska kommunallagens bestämmelser om rätten till tjänstledighet för politiska uppdrag, möjliggör ett lika deltagande i demokratin oavsett individens ställning på arbetsmarknaden. Arbetstagaren är tack vare detta inte beroende av arbetsgivarens välvilja.

Högerradikala partier har blivit en etablerad del av det politiska landskapet i de flesta västeuropeiska länder under de senaste decennierna. Framgången för dessa partier har varierat över tid och på senare tid, i enstaka fall, även stagnerat eller gått bakåt.

Den här rapportens syfte är att beskriva dagens ungdomsgeneration. Ungdomar är den grupp i samhället som är mest adaptiv och suger åt sig förändringar i sin omgivning snabbast. Det gör att rapporten i någon mån också tvingas ha ambitionen att fungera som en spegel över vår samtid.

Facklig anslutning bland anställda efter klass och kön år 1990–2018.

Ojämlikheten har ökat i den stora majoriteten av OECD-länder under de senaste decennierna. Den historiskt höga nivån och hastiga ökning av inkomstskillnaderna i OECD-länderna har lett till en diskussion om vilka konsekvenser detta får för både individers och länders välmående. Sverige sticker ut som det land där inkomstskillnaderna ökat mest, om än från låga nivåer, vilket gör frågan särskilt aktuell för svenska beslutsfattare. 

Sedan F-skattesystemet infördes 1993 har reglerna ändrats flera gånger. Systemet har med tiden blivit allt mer generöst. De viktigaste ändringarna genomfördes av den borgerliga regeringen 2009. En offentlig utredning från 2017 anger att det falska företagandet ökat.

Livsinkomstprincipen i pensionssystemet medför att de skillnader som finns mellan olika individer under yrkeslivet kommer att ge skillnader i pension. Därför är det främst i yrkeslivet som förändringar behöver ske för att minska beroendet av grundskyddet i pensionssystemet. Fokus för sådana förändringar bör vara minskade inkomstskillnader, bättre fysiska och psykiska arbetsmiljöförhållanden, fler heltidsanställningar, färre visstidsanställningar och bättre möjligheter till omställning. Många av LO-förbundens grupper har i dessa avseenden sämre villkor än andra och förbättringar på dessa områden skulle därför i hög grad bidra till mer jämlika pensioner.

Denna rapport undersöker orsakerna till Sverigedemokraternas (SD) oproportionerligt stora framgångar i landsbygdsområden, och varför gapet i stöd för SD mellan städer och landsbygd har ökat över tid. Rapporten är en del av LOs jämlikhetsutredning.

Med kollektivavtal kan alla anställda som omfattas vara trygga med att de har ett bra kompletterande försäkringsskydd. Ett av dessa extra skydd är Avtalspension SAF-LO. De kollektivavtalade försäkringarna ger ersättning för sånt som vi inte vill ska hända – sjukfrånvaro, arbetsskada, arbetslöshet och dödsfall, men även sådant som vi vet händer – föräldraledighet och pension.

Att ta itu med välfärdsunderskottet är avgörande för att bekämpa de växande ekonomiska klyftorna i Sverige. Det visar LO-ekonomernas senaste konjunkturprognos.

Lönerna har ökat långsamt de senaste tio åren. Finanskrisen 2008 ledde till lägre efterfrågan, fler arbetslösa och en allmän osäkerhet, med en dämpande effekt på ekonomin och löneökningstakten som följd. Men i tider av högkonjunktur är det desto märkligare att lönerna inte ökat. Vad beror det på? I denna rapport ger LO-ekonomen Sebastian de Toro några förklaringar.

Vad har facklig anslutningsgrad med jämlikhet att göra? I denna rapport ger Jakob Molinder, filosofie doktor i ekonomisk historia, en internationell forskningsöversikt. Rapporten är en del av LOs jämlikhetsutredning.