LO fakta - alla fakta

Människors levnadsförhållanden och livschanser påverkas i stor utsträckning av ett lands välfärdssystem. Den svenska välfärdspolitiken ska bidra till en jämn fördelning av landets välstånd, men är det så? Hur har förskjutningarna inom svensk välfärdspolitik sedan 1980-talet påverkat jämlikheten i samhället?

LO tillstyrker utredningens förslag att införa ett statligt stöd för kompetensåtgärder och validering i samband med korttidsarbete. LO tillstyrker utredningens förslag till kostnadsfördelning mellan arbetsgivaren och staten.

LO instämmer i de rättsliga ställningstaganden som framgår av promemorian och som grundar sig på den genomförda analysen av rättsläget gällande börsnoterade skolföretag. LO anför, återigen, att den grundlagsskyddade offentlighetsprincipen som staten är skyldig att garantera medborgarna, måste gälla på all offentligfinansierad verksamhet, oavsett driftsform, i tillämpliga delar.

LO kan i nuläget inte ställa sig bakom att förslaget om höjda åldersgränser i pensionssystemet ska införas från och med år 2020. LO anser att förslaget kan genomföras först efter det att nedan beskrivna förändringar är genomförda.

LOs utgångspunkt är att föräldraförsäkringen bör individualiseras, det vill säga att föräldrar ska tilldelas lika många föräldrapenningdagar som de enskilt förfogar över. LO anser att, trots att utredningen inte föreslår en individualisering, förslagen i betänkandet är väl grundade och bidrar till en välbehövlig reformering av föräldraförsäkringen, inte minst vad gäller åldersgränser och fler reserverade dagar individualisering.

Hur påverkar ekonomisk ojämlikhet inställningen till ekonomisk omfördelning och den faktiska omfördelningen i ett land?

Finanskrisen och de senaste årens fokus på ökade inkomstskillnader har skapat ett förnyat intresse för fördelningen mellan löner och vinster. I finanskrisens spår tog en internationell akademisk och politisk diskussion fart om olika strategier för att främja en ekonomisk återhämtning och hur högre tillväxt bör stimuleras. En del förespråkar lönemoderation medan andra betonar vikten av expansiv finanspolitik och offentliga investeringar.

Den här rapporten syftar till att ge LOs bild av dagens och morgondagens arbetsmarknad inom tre fokusområden: anställningsförhållanden, facklig anslutning och arbetslöshet. En röd tråd genom rapporten är att det är nödvändigt att möta morgondagens arbetsmarknad med god omställningsförmåga eftersom arbetslivets omvandlingstakt antas gå snabbare. Det kräver smidig anpassning.

LO tillstyrker utredningen förslag om att det ska framgå i skollagen att den kommunala vuxenutbildningen ska utgöra en bas för den nationella och regionala kompetensförsörjningen och vara en grund för fortsatt utbildning. LO anser att förslaget är en välkommen utveckling av den kommunala vuxenutbildningen. Det kommer innebära utbildningsutbudet mer anpassas efter arbetsmarknadens behov och med det ökade möjligheter för individen att få en fastare etablering på arbetsmarknaden efter sin utbildning.

LO anser att regeringen, innan liberaliseringar genomförs av det nu gällande regelverket för migration, bör initiera en djup genomlysning av migrationens effekter på det svenska samhället. Genomlysningen bör genomföras brett och inkludera alla spår som finns inom migration, inklusive arbetskraftsinvandring. LO ser det som särskilt viktigt att beakta fördelnings- och arbetsmarknadseffekter.

LO anser att Arbetsmiljöverkets förslag till nya föreskrifter i vissa delar är pragmatiska och bra. Det gäller till exempel skarpare krav runt tillgänglighet, tydliggörande av organisatoriska krav samt skydd mot fall. LO gläds också åt att de allmänna råden finns kvar, även om de kunde ha varit utförligare.

Facklig feminism utgår från att kön precis som klass formar människors handlingsutrymme. Målet är att både kvinnor och män ska ha bra villkor på jobbet och möjlighet att kombinera lönearbete med ansvar för omsorgen om barn, äldre och hushållsarbetet. Både kvinnor och män, och arbetare och tjänstemän ska ha ett arbete som det går att försörja sig på.

Kultur är en viktig fråga. De politiska partierna har länge haft en tendens att betrakta den som ”grädden på moset”, som något man kan ägna sig åt när alla de stora, basala ekonomiska och sociala frågorna är lösta. De senaste årens debatt om identitet, kultur och gemenskap visar att det inte längre går att betrakta den på det viset. Kulturen är en integrerad del av demokratin och kulturell segregation påverkar demokratins förutsättningar lika mycket som annan form av segregation. Kulturfrågorna bör behandlas med detta som utgångspunkt.

I egenskap av facklig organisation uppmärksammar och uppskattar vi särskilt att kommissionen lyfter fram nödvändigheten av en rättvis omställning och att ingen region, gemenskap eller individ ska lämnas i sticket. Likaså att kommissionen poängterar behovet av att satsa på utbildning och kompetensutveckling så att nuvarande och kommande generationer ska kunna ta de jobb som uppstår.

I denna rapport studeras inkomstutveckling mellan 1950-2017 för en grupp som vi benämnt makteliten – knappt 200 personer på höga positioner inom näringsliv, politik, ekonomi och andra viktiga samhällsområden. Syftet är att synliggöra skillnaderna mellan vanliga löntagares och denna elits inkomster. Vår utgångspunkt är att det har betydelse om makteliten har långt högre inkomster än de människor som påverkas av deras beslut.