LO fakta - alla fakta

Det vanligaste argumentet mot värnskatten har varit att den minskar incitamenten för individer att öka sin arbetstid och lön. Skatten påstås ha skadliga effekter på arbetsutbudet och ett borttagande möjliggör för individer att vara mer ambitiösa i sina utbildnings- och yrkesval. Forskningen ger inget entydigt svar på huruvida detta stämmer och i så fall i vilken omfattning påverkan sker. Enligt en rapport från LO så arbetar cirka 3 procent av de individer som tjänar över taket för statlig inkomstskatt deltid.

Det finns många olika mått på boendesegregationen. Ett är att undersöka var människor med olika yrken bor och i vilken utsträckning olika kommuner är blandade yrkesmässigt. I denna rapport visas var tio olika yrkeskategorier bor i de tre storstadsregionernas kommuner. Rapporten är en del av LOs Jämlikhetsutredning.

Arbetsmarknadsutbildningen har under många år varit kronjuvelen i den svenska arbetsmarknadspolitiken. Med hjälp av korta yrkesinriktade kurser har tusentals arbetslösa varje år rustats för jobb som busschaufförer, kockar, svetsare och VVS-montörer. Efter nästan ett decennium med effektivitetsproblem har resultaten börjat förbättras igen. Trots det har endast omkring 7 000 personer deltagit i yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning under våren, vilket är alldeles för lågt i förhållande till behoven.

En tredjedel av arbetarna hade varken gjort en semesterresa eller haft tillgång till fritidshus eller husvagn år 2018. Bland tjänstemän var motsvarande andel 15 procent. Klasskillnaden är tydlig i vad människor gör på sin semester och fritid och skillnaden har ökat de tio senaste åren.

LOs klimatpolitik syftar till att minska Sveriges utsläpp så att de hamnar i nivå med vad som krävs för att Sverige ska leva upp till Parisavtalet. Den syftar också till att utveckla klimatvänliga tekniker, produkter och tjänster som gör det lätt och naturligt att leva klimatsmart i Sverige.

Svensk ekonomi befinner sig i högkonjunktur, men nu mattas tillväxten av. Den årliga tillväxten, som har överstigit två procent de senaste fem åren, når nu bara upp till runt 1,5 procent både i år och nästa år. Flera faktorer bidrar till nedväxlingen, både sådana som är en del i det underliggande konjunkturförloppet och andra som är mer av engångskaraktär.

Människors levnadsförhållanden och livschanser påverkas i stor utsträckning av ett lands välfärdssystem. Den svenska välfärdspolitiken ska bidra till en jämn fördelning av landets välstånd, men är det så? Hur har förskjutningarna inom svensk välfärdspolitik sedan 1980-talet påverkat jämlikheten i samhället?

LO tillstyrker utredningens förslag att införa ett statligt stöd för kompetensåtgärder och validering i samband med korttidsarbete. LO tillstyrker utredningens förslag till kostnadsfördelning mellan arbetsgivaren och staten.

LO instämmer i de rättsliga ställningstaganden som framgår av promemorian och som grundar sig på den genomförda analysen av rättsläget gällande börsnoterade skolföretag. LO anför, återigen, att den grundlagsskyddade offentlighetsprincipen som staten är skyldig att garantera medborgarna, måste gälla på all offentligfinansierad verksamhet, oavsett driftsform, i tillämpliga delar.

LO kan i nuläget inte ställa sig bakom att förslaget om höjda åldersgränser i pensionssystemet ska införas från och med år 2020. LO anser att förslaget kan genomföras först efter det att nedan beskrivna förändringar är genomförda.

LOs utgångspunkt är att föräldraförsäkringen bör individualiseras, det vill säga att föräldrar ska tilldelas lika många föräldrapenningdagar som de enskilt förfogar över. LO anser att, trots att utredningen inte föreslår en individualisering, förslagen i betänkandet är väl grundade och bidrar till en välbehövlig reformering av föräldraförsäkringen, inte minst vad gäller åldersgränser och fler reserverade dagar individualisering.

Hur påverkar ekonomisk ojämlikhet inställningen till ekonomisk omfördelning och den faktiska omfördelningen i ett land?

Finanskrisen och de senaste årens fokus på ökade inkomstskillnader har skapat ett förnyat intresse för fördelningen mellan löner och vinster. I finanskrisens spår tog en internationell akademisk och politisk diskussion fart om olika strategier för att främja en ekonomisk återhämtning och hur högre tillväxt bör stimuleras. En del förespråkar lönemoderation medan andra betonar vikten av expansiv finanspolitik och offentliga investeringar.

Den här rapporten syftar till att ge LOs bild av dagens och morgondagens arbetsmarknad inom tre fokusområden: anställningsförhållanden, facklig anslutning och arbetslöshet. En röd tråd genom rapporten är att det är nödvändigt att möta morgondagens arbetsmarknad med god omställningsförmåga eftersom arbetslivets omvandlingstakt antas gå snabbare. Det kräver smidig anpassning.

LO tillstyrker utredningen förslag om att det ska framgå i skollagen att den kommunala vuxenutbildningen ska utgöra en bas för den nationella och regionala kompetensförsörjningen och vara en grund för fortsatt utbildning. LO anser att förslaget är en välkommen utveckling av den kommunala vuxenutbildningen. Det kommer innebära utbildningsutbudet mer anpassas efter arbetsmarknadens behov och med det ökade möjligheter för individen att få en fastare etablering på arbetsmarknaden efter sin utbildning.

LO anser att regeringen, innan liberaliseringar genomförs av det nu gällande regelverket för migration, bör initiera en djup genomlysning av migrationens effekter på det svenska samhället. Genomlysningen bör genomföras brett och inkludera alla spår som finns inom migration, inklusive arbetskraftsinvandring. LO ser det som särskilt viktigt att beakta fördelnings- och arbetsmarknadseffekter.

LO anser att Arbetsmiljöverkets förslag till nya föreskrifter i vissa delar är pragmatiska och bra. Det gäller till exempel skarpare krav runt tillgänglighet, tydliggörande av organisatoriska krav samt skydd mot fall. LO gläds också åt att de allmänna råden finns kvar, även om de kunde ha varit utförligare.

Facklig feminism utgår från att kön precis som klass formar människors handlingsutrymme. Målet är att både kvinnor och män ska ha bra villkor på jobbet och möjlighet att kombinera lönearbete med ansvar för omsorgen om barn, äldre och hushållsarbetet. Både kvinnor och män, och arbetare och tjänstemän ska ha ett arbete som det går att försörja sig på.