Idag kallar sig allt fler feminister och det är bra. Men debatten handlar inte längre om alla kvinnors lika möjligheter, utan har kommit att fokuseras allt mer på kvinnor i karriären.
Frågor som är särskilt viktiga för kvinnor med LO-yrken är jämställda löner, rätt till heltid, fasta anställningar och studier i vuxen ålder. Dessa frågor diskuteras nästan inte alls. Istället ska den
borgerliga regeringen införa ett vårdnadsbidrag som innebär att många LO-kvinnor får en svagare position på arbetsmarkanden.
Vårdnadsbidraget är ett hårt slag mot jämställdheten – framförallt mot arbetarklassens kvinnor. På sikt tror jag också att en politik med till exempel vårdnadsbidrag och avdrag för hushållsnära tjänster kommer
att försvaga alla kvinnors ställning i både arbetslivet och familjelivet.
Det finns två riktigt viktiga ingredienser för ett jämställt samhälle; att kvinnor och män möter likvärdiga villkor i arbetslivet och att det finns en väl fungerande familjepolitik.
Familjepolitiken är avgörande för ett jämställt arbetsliv. Sverige har ett av de bästa och mest flexibla föräldraförsäkringssystemen i världen. En föräldraförsäkring som gynnar såväl arbetsutbud, jämställdhet,
barnafödande som båda föräldrarnas kontakt med sina barn. Men inget är så bra att det inte kan bli bättre. För att öka jämställdheten skulle föräldraförsäkringen behöva delas mer lika mellan kvinnor och män,
en tredelning av föräldraförsäkringen tror jag skulle öka jämställdheten.
Införande av vårdnadsbidraget kommer att leda till fler kvinnor med otrygga anställningar, fler kvinnor som tvingas jobba deltid och i förlängningen större löneskillnader mellan kvinnor och män, eftersom
kvinnor kommer att vara borta från arbetslivet under längre perioder än tidigare. Kvinnors villkor i arbetslivet är en spegling av hur det ser ut i familjelivet. Ett ojämställt familjeliv ger ett ojämställt
arbetsliv. Regeringen gör med vårdnadsbidraget sig skyldig till ett svårslaget rekord i grenen kvinnofientlig politik.
Vårdnadsbidrag, stimuleringen av hushållsnära tjänster och förändringarna i a-kassan är bara några exempel som i praktiken riskerar att tvinga kvinnor till framtida låglönejobb. Den som utnyttjar
vårdnadsbidraget går inte bara miste om lön utan det får också effekter på den framtida pensionen.
Den som är mottagare av vårdnadsbidraget, oftast kvinnan, hamnar i en direkt ekonomisk beroendeställning till den arbetande parten. Ett av de viktigaste målen med den svenska familjepolitiken, och den svenska
välfärdsmodellen över huvudtaget, är just att skapa oberoende och individuella rättigheter. Det frångår regeringen med vårdnadsbidraget.
Vårdnadsbidraget är en kvinnofälla, särskilt för kvinnor med låg lön, och dessutom får det negativa effekter på arbetsmarknaden.
Historiskt har de kvinnor som drivit jämställdhetsfrågorna ofta sett över klassgränserna. Idag på internationella kvinnodagen ska jag tala på Viskadalens folkhögskola som fyller 80 år. Viskadalens folkhögskola
startades av Agda Eriksson, en kvinna som inte hade sina rötter i arbetarrörelsen men som såg de stora utbildnings och bildningsbehov som fanns bland textilarbetarna i trakten. På samma sätt har många av
kvinnofrågorna växt fram under 1900-talet. Vi måste återigen – över klassgränderna – se till varandras villkor och arbeta för ett jämställt familje- och arbetsliv för alla.
Wanja Lundby – Wedin
Ordförande LO