Fråga facket Fråga facket

Privata sjukvårdsförsäkringar underminerar offentlig vård

Utvecklingen mot en alltmer belastad primärvård och allt fler privata sjukvårdsförsäkringar måste brytas. Vi föreslår en primärvårdsreform med listning på fast namngiven läkare, en formalisering av undersköterskans roll och en jämlik vård där privat finansierade genvägar inte upplevs som nödvändiga, skriver Heidi Stensmyren och Karl-Petter Thorwaldsson.


Publicerad Uppdaterad
Kopiera länk för delning

Publicerad i Dagens Nyheter 6 december 2019

Jämlik hälsa och vård som fördelas efter medicinska behov är centralt för ett samhälle som håller ihop. Den gemensamt styrda och finansierade vården vi har byggt upp i Sverige bidrar till jämlikhet och förbättrad folkhälsa. Svensk sjukvård är bland de bästa i världen när det gäller medicinsk kvalitet. Allt fler som får allvarliga sjukdomar som cancer och hjärtsjukdomar överlever och kan leva goda liv.
Men under lång tid har politiken tappat fokus på jämlik hälsa och medborgarnas behov av vård. Köerna till operation och behandling har växt, tillgängligheten i primärvården är ofta dålig och kontinuiteten mellan läkare och patient riktigt usel. Misstron till vården har helt enkelt ökat. Ett tecken på det är att allt fler tecknar privata sjukvårdsförsäkringar. Över 650 000 personer har en sådan försäkring. Det är ett tydligt tecken på att förtroendet för svensk sjukvård urholkas. Ett problem som ligger bakom de privata sjukvårdsförsäkringarna och deras ökning är den upplevda bristen på god tillgänglighet. När vården inte kan leverera söker sig allt fler till andra alternativ.

För oss är det av största vikt att all offentligt finansierad hälso- och sjukvård försäkrar sig om att vården är jämlik, ges efter behov och inte avgörs av hur patienten kan finansiera vården. Privata sjukvårdsförsäkringar, eller annan privat ersättning, får inte innebära att principen om jämlik vård åsidosätts. Det ska inte heller gå att köpa sig förbi vårdköer, eller få bättre vård ifall man kan betala för sig, inom den offentligt finansierade hälso- och sjukvården.

LO och Sveriges läkarförbund vidmakthåller att människovärdes-, behovs- och solidaritetsprinciperna måste vara rådande inom den offentligt finansierade hälso- och sjukvården. Vi vill se en solidariskt finansierad sjukvård som är jämlik, värdig och human. Faktorer såsom utbildning, socio­ekonomisk status, samhällsklass, kön, etnicitet eller vilken landsända du bor i ska inte påverka den sjukvård som erhålls. Vi ser i dag stora skillnader över landet såväl vad gäller vilken vård som erbjuds, tillgången till vård, väntetider och kvalitet på vården.

Utvecklingen mot en allt mer belastad primärvård och alltfler privata sjukvårdsförsäkringar måste brytas. Det är hög tid att satsa på en god, nära och jämlik vård.

Tillsammans kräver LO och Sveriges läkarförbund en ny styrning innehållandes en nationell primärvårdsreform med listning på fast namngiven läkare i primärvården, en formalisering av undersköterskans roll och en jämlik vård där privata finansierade genvägar i vården inte upplevs som ett nödvändigt alternativ.

Privata sjukvårdsförsäkringar går rakt emot tanken om jämlik vård. Försäkringarna är betydligt vanligare bland personer med hög inkomst och lång utbildning än bland personer med låg inkomst och kort utbildning. Två tredjedelar av de försäkrade är män. Försäkringarna bidrar till en både dyr och ojämlikt fördelad vård. Det är tydligt på den amerikanska vårdförsäkringsmarknaden. Marknaden klarar helt enkelt inte av att lösa det vi gemensamt bestämt att vården ska åstadkomma, att sjuka får den vård de behöver efter behov och på lika villkor.

Dessutom innebär privata sjukvårdsförsäkringar att redan knappa personalresurser riskerar att tas i anspråk för försäkringspatienter. Privata sjukvårdsförsäkringar leder ofta till ökad vårdkonsumtion som belastar den gemensamt finansierade vården snarare än avlastar den. Ofta finansieras privata försäkringar av arbetsgivare för att minska sjukfrånvaron hos personalen, och därmed kostnader för företaget, då det finns en oro för onödigt långa väntetider. Vi måste säkerställa en sjukvård med god tillgänglighet för att minska behovet av privata sjukvårdsförsäkringar.

När resurserna är knappa och befolkningen blir allt äldre måste vi prioritera smartare. Hur styrningen av vården och personalsammansättningen ser ut får stor betydelse för hur väl vården kan möta medborgarnas behov. Det är hög tid att våga tänka nytt och låta de olika yrkesgruppernas specifika kompetens bidra till en bättre helhet. Införandet av listning på fast läkare i primärvården som har ett helhetsansvar skulle öka tryggheten för patienterna och stärka effektiviteten. En formalisering av undersköterskornas uppgifter skulle underlätta arbetet i vårdteamet och avlasta läkare och sjuksköterskor.

Listning på fast läkare bidrar även till en mer jämlik hälsa och vård. En fast läkarkontakt innebär att alla i befolkningen väljer en egen läkare som de skriver sig hos och att läkaren har ett rimligt antal patienter för att kunna ha helhetsansvar för medborgarnas hälsa. När alla har en egen läkare underlättas såväl det förebyggande hälsoarbetet som tillgängligheten och kontinuiteten för de patienter som söker sig till primärvården.

Att medborgarna har förtroende för vården är avgörande för att kunna upprätthålla en offentligt finansierad vård av hög kvalitet. När alla litar på att de kommer få den vård de behöver inom den offentligt finansierade vården kommer de även att vilja bidra till finansieringen via skatten. Ökningen av privata sjukvårdsförsäkringar visar att allt fler inte längre litar på den offentligt finansierade vården. Då minskar även viljan att bidra till de gemensamma systemen.

För att säkra finansieringen av en sjukvård efter behov krävs en kraftfull satsning på en god, nära vård där patienten får möta en läkare som har kunskap om personens sjukdomshistoria och kan ta ansvar för helheten runt patienten.

LO och Läkarförbundet har följande förslag:

1. Utveckla hälso- och sjukvården genom stärkta resurser och en ny styrning så att privata vårdförsäkringar inte behövs eller efterfrågas. En nationell lagstiftning som innebär att hela befolkningen listar sig på en fast namngiven läkare med listningstak ska ingå.

2. Skapa väl fungerande vårdteam där alla kompetenser i vården tas tillvara. Formalisera och synliggör undersköterskornas kompetens. Under­sköterska ska vara en skyddad yrkestitel. Utbildningen behöver vara likvärdig i hela landet och yrket behöver regleras med skyddad yrkestitel.

3. Stärk principen i lagstiftningen om att vård ska fördelas efter behov. Utvecklingen mot mer av privata sjukvårdsförsäkringar riskerar att underminera den offentligt finansierade vården. Den utvecklingen måste brytas.

4. En gemensamt finansierad sjukvård, som prioriteras och fördelas efter medicinska behov och en tillgänglig primärvård genom listning på läkare med god kontinuitet bidrar till jämlikhet, tillväxt och välstånd. Den skapar tillit och sammanhållning och reparerar revorna i välfärden.

Karl-Petter Thorwaldsson, LOs ordförande
Heidi Stensmyren, Sveriges läkarförbunds ordförande