Publicerad i Dagens samhälle 3 juni 2017
Den svenska skolan har stora utmaningar. Såväl internationella som nationella undersökningar har visat på dramatiskt försämrade kunskapsresultat i läsning, skrivning och matematik under lång tid. Det finns all anledning att glädjas åt den senaste Pisa-mätningens trendbrott – äntligen ökar svenska elevers kunskapsresultat.
Men samma mätning visar att det är fortsatta problem med likvärdigheten i skolan, det vill säga att skillnaden mellan elever kopplat till föräldrarnas utbildningsbakgrund ökar. Skolan förmår inte bryta kopplingen mellan socioekonomisk bakgrund och kunskapsresultat.
Den utvecklingen är oacceptabel. En bra skola för alla är en förutsättning för ett jämlikt och demokratiskt samhälle.
Två centrala förbättringsområden, som också pekas ut av OECD som avgörande för en likvärdig skola med goda kunskapsresultat, är behovet av utbildade lärare och studiero i klassrummet.
För att åstadkomma detta behövs fler vuxna i skolan. LO och Kommunal vill därför att 20 000 lärar- och elevassistenter anställs under kommande mandatperiod. Låt oss förklara varför.
Behovet av utbildade lärare handlar förstås i huvudsak om dagens välkända lärarbrist, men också om den framtida. SCB:s prognoser visar att det kommer att saknas 65 000 lärare år 2025. Ett bidrag för att lösa detta är att se till att lärarna har möjlighet att fokusera på sitt uppdrag – att förmedla kunskaper och färdigheter till sina elever. Skolan har helt enkelt inte råd att låsa upp lärarkåren i administration och kringuppgifter.
Vad gäller förbättrad elevhälsa och studiero är elever med behov av särskilt stöd extra utsatta när klasserna blir större och det finns färre vuxna i skolan. En analys av Pisa-mätningen med fokus på elevhälsa visar också att elevernas trygghet och känsla av tillhörighet i skolan minskar.
Samtidigt har andelen elever med särskilda behov som deltar i ett åtgärdsprogram kraftigt minskat. Bara de senaste tre åren har andelen minskat från 12 till 5 procent. Det innebär att 58 600 färre elever får hjälp och stöd i dag än för tre år sedan. Men det finns ingenting som visar att behovet har minskat. Resultatet är att elever med behov av socialt och pedagogiskt stöd tvingas in i situationer de inte har förutsättningar att klara av, vilket påverkar skolmiljön för alla elever.
Utifrån detta menar LO och Kommunal att regeringen behöver skapa utrymme för fler vuxna i skolan om man menar allvar med att både höja kunskapsresultat och öka likvärdigheten.
Fler vuxna i skolan skulle avlasta lärarna från alltför mycket administration och kringuppgifter samtidigt som ett ökat fokus på den enskilde eleven skulle skapa den trygghet och gemenskap som är en förutsättning för att alla barn ska nå goda kunskapsresultat.
För att möjliggöra detta bör ytterligare 20 000 lärar- och elevassistenter anställas kommande mandatperiod, med fokus på låg- och mellanstadiet. Målet är att det ska finnas ytterligare en vuxen per klass i lågstadiet och ytterligare en vuxen i varannan klass i mellanstadiet. Det handlar om en långsiktig satsning på fler kompetenser som kan göra skillnad i elevernas vardag i skolan.
Huvuddragen i förslaget är:
1. Fler lärarassistenter i skolan.15 000 lärarassistenter behöver anställas i skolan för avlastning av lärarna och till pedagogiskt stöd för alla elever i klassen. Med ett teambaserat arbetssätt kan lärarna fokusera på sitt kärnuppdrag och assistenterna avlasta och vara ett pedagogiskt stöd i undervisningen.
2. Bättre stöd till elever med särskilda behov. 5 000 ytterligare elevassistenter behövs för att stödja elever med särskilda behov. Det leder till bättre inkludering och studiero, vilket förbättrar elevhälsan och bidrar till högre kunskapsresultat för alla.
3. Utbildningsinsatser för elev- och lärarassistenter. Gymnasieutredningen tar viktiga steg för att öka attraktiviteten för barn- och fritidsprogrammet. Men det räcker inte. Programmet bör ha en inriktning mot elev- och lärarassistenter och utbildningsplatserna inom Komvux för dessa yrken behöver öka substantiellt.
En satsning på lärar- och elevassistenter skulle innebära ett kvalitetslyft i den svenska skolan. Det skulle öka möjligheterna för de som idag arbetar i skolan att ta tillvara alla elevers kunskapstörst och ge det stöd som behövs för att alla ska kunna växa upp till trygga individer. Vårt förslag skulle göra skillnad i elevernas vardag och är ett viktigt steg på vägen mot en likvärdig skola med höga kunskapsresultat.
Karl-Petter Thorwaldsson, LOs ordförande
Tobias Baudin, Kommunals förbundsordförande