Fråga facket Fråga facket

Ekonomisk brottslighet och offentlig upphandling

Arbetsmarknad Ekonomisk brottslighet, svartarbete och skattefusk är en plåga både för företag och anställda. Den snedvrider konkurrensen. Det goda företaget blir utkonkurrerat av det dåliga. Goda arbetsgivare ersätts av dåliga. Skatteunderlaget minskar och det uppstår hål i vår gemensamma välfärd.


Publicerad Uppdaterad
Kopiera länk för delning

Publicerad i Dagbladet Sundsvall 28 nov och i Allehanda 29 nov 2012

Ekonomisk brottslighet, svartarbete och skattefusk är en plåga både för företag och anställda. Den snedvrider konkurrensen. Det goda företaget blir utkonkurrerat av det dåliga. Goda arbetsgivare ersätts av dåliga. Skatteunderlaget minskar och det uppstår hål i vår gemensamma välfärd.

Det är inga småpengar som fusket omsätter. Skatteverkets så kallade skattefelskarta visar att bara för Mellersta Norrlands del handlar det om 6 miljarder i uteblivna skatteintäkter. Det motsvarar var tionde skattekrona i regionen.

Vi inom LO värnar välfärden och för att utveckla välfärden är det nödvändigt att slå vakt om ett väl fungerande näringsliv. Om ekonomisk brottslighet och annat fusk tillåts breda ut sig utgör det ett allvarligt hot mot seriöst företagande. Samhällets insatser mot svartarbetet och ekonomisk brottslighet går allt för trögt. Fusket sker i ständigt nya former med en utveckling som lämnar samhället på efterkälken.

Denna höst står också sysselsättningen i fokus. En förutsättning för att Sverige ska klara av att värna både jobben och välfärden är att näringslivsklimatet är bra. Även om det svenska näringslivsklimatet överlag är bra finns där också problem. Ett av de större problemen är den ekonomiska brottsligheten. Vissa branscher är mer utsatta än andra, bland andra byggsektorn, transportnäringen och vissa delar av tjänstesektorn. Den ekonomiska brottsligheten har dessutom en ökande trend och riskerar att sprida sig till fler delar av ekonomin.

Från flera håll kommer nu krav på ökade insatser och effektivare myndighetsbevakning i kampen mot den växande ekonomiska brottsligheten. Och det finns konkreta exempel på att fusket går att komma åt. Ett exempel är kassaregisterlagen som har städat upp i kontantbranscher och gett Skatteverket en möjlighet till oannonserade besök

Lika så har kravet på personalliggare i vissa branscher slagit väl ut. Regeringens egen utvärdering – den så kallade personalliggarutredningen – konstaterade att lönesumman inom restaurangbranschen snabbt ökade med 7-11 procent sedan kravet infördes. Det motsvarar en ökning med 4000-6000 vita jobb.

Problemen som uppstår i den ekonomiska brottslighetens spår är väl kända och väl dokumenterade. Det är inte bara vi inom facket som ser konsekvenserna. Även arbetsgivare och rättsvårdande myndigheter har presenterat konkreta förslag på åtgärder. Men lagstiftaren, riksdag och regering vägrar att agera.

Vi kan inte längre vänta på lagstiftaren, vi måste visa vägen. Skattepengar ska inte gå till fuskande företag eller subventionera undermåliga arbetsvillkor. Det offentliga köper tjänster för många hundra miljarder varje år. Det handlar om lokalvård, snöröjning, entreprenad- och byggtjänster.

LO har tagit fram en modell för vita jobb inom offentlig upphandling. Det är en modell vi stegvis kommer att försöka införa i Mellersta Norrland. Den ryms inom nuvarande lagstiftning och ger rättvis konkurrens och bättre anställningsvillkor. En modell där både samhälle, arbetstagare och företag är vinnare.

Karl-Petter Thorwaldsson, LOs ordförande

Karin Näsmark, ordförande LO-distriktet Mellersta Norrland