Publicerad på dn.se 17 februari 2022
De 50 storbolagsdirektörerna som ingår i vår undersökning om makteliten är personer med makt och inflytande över investeringar, arbetstillfällen och samhällsutvecklingen i stort. Utgångspunkten för vår undersökning är att det har betydelse om de som har makten i samhället har långt högre inkomster än de människor som påverkas av deras beslut.
I vår undersökning studerar vi den sammanräknade inkomsten för makteliten, vilken utgörs av såväl lön som exempelvis ersättningar från styrelseuppdrag och kapitalinkomster. Detta redogör vi tydligt för i såväl vår debattartikel som i vår rapport. För de 50 topp-vd:arna i vår undersökning bestod den genomsnittliga sammanräknade inkomsten år 2020 till 80 procent av tjänsteinkomster och till 20 procent av kapitalinkomster. Erika Andersson från Novare Pay Consulting tycker att det är vilseledande att vi studerar denna sammanräknade inkomst och anser att vi i stället bara borde inkludera löneinkomster i undersökningen. Vårt syfte med undersökningen är dock att ge en komplett bild av hur maktelitens ekonomiska situation skiljer sig från en vanlig arbetares. Att i en sådan undersökning bara inkludera maktelitens löner vore direkt missvisande.
Jämförelseinkomsten i undersökningen är en industriarbetarlön. Anledningen till att vi valt just denna inkomst är att det finns bra historisk statistik vilket gör det möjligt att studera utveckling över 70 års tid. Hade det funnits statistik över den genomsnittliga kapitalinkomsten för en industriarbetare skulle vi såklart ha inkluderat detta i undersökningen. Men någon sådan statistik finns inte. I praktiken vet vi dock att det inte skulle påverka resultaten mer än ytterst marginellt. De flesta vanliga arbetare har mycket små kapitalinkomster och dessutom ofta bostadslån som ger ett underskott av kapital totalt sett.
Andersson påstår också att vår slutsats – att maktelitens inkomster slog rekord under pandemiåret 2020 – skulle vara felaktig. Hon hänvisar till en egen undersökning som hon menar visar på ”stort ansvarstagande” bland ledande befattningshavare i svenska storbolag under pandemin. Undersökningen finns tyvärr inte tillgänglig online. Men från den korta beskrivning som finns på företagets hemsida är det uppenbart att man i undersökningen tittar på helt andra saker än vad vi gör i vår rapport. Det finns säkert intressanta slutsatser att dra från Anderssons undersökning. Men att med hänvisning till denna påstå att våra resultat eller vår slutsats skulle vara felaktiga är rent trams.
Inkomstuppgifterna vi använder oss av i vår undersökning är hämtade från Skatteverket och inkomsterna för alla positionerna som ingår i undersökningen finns publicerade i rapporten. Om Andersson tvivlar på våra slutsatser går det alltså utmärkt att plocka fram miniräknaren och kontrollräkna själv. Vad räkneövningen kommer visa är just vad vi skriver i vår debattartikel. Att skillnaderna mellan en topp-vd:s genomsnittliga inkomst och industriarbetarlönen under de senaste 70 åren aldrig varit så stora som år 2020.
Susanna Gideonsson, LOs ordförande
Anna Almqvist, LO-ekonom