Publicerad i Expressen 30 juni 2023
I går höjde Riksbanken ännu en gång styrräntan. Den nya nivån är 3,75 procent. Räntehöjningen lägger nya bördor på redan hårt pressade svenska löntagare. Höjningen är olycklig och onödig. Svensk inflation sjunker redan snabbt. Alltmer av den svenska inflationen är dessutom orsakad av Riksbankens egna höjda räntor. Enbart de höjda boräntorna utgör cirka 40 procent av KPI-inflationen. Den totala effekten är ännu större när man räknar in effekter av Riksbankens räntor på exempelvis höjda avgifter till bostadsrättsföreningar.
I korthet: Riksbanken jagar sin egen svans när man höjer räntan för att kväsa dagens inflation.
Risk för pris- och lönespiral
Inflationen i Sverige fick fart via skenande fraktpriser och energiprischock. Men en förutsättning för att inflationen ska kunna bita sig fast är att prisökningarna övergår i en så kallad pris- och lönespiral. Det vill säga att löntagare börjar kräva högre löner som kompensation för höga priser. Och att företagen svarar med att höja priserna för att kunna betala de högre lönerna. Den europeiska centralbanken ECB är orolig för att en pris- och lönespiral ska ske i euroområdet. Givet löneökningstakterna i några europeiska länder så torde en sådan utveckling inte kunna uteslutas. Men en pris- och lönespiral är osannolik i Sverige. Detta tack vare Industriavtalet och LO-samordningen som lägger fokus på att få god reallöneutveckling över tid för Sveriges löntagare. Inte att kortsiktigt jaga inflation. Risken för att inflationen ska bita sig fast i Sverige är helt enkelt mycket lägre än i euroområdet på grund av vår lönebildningsmodell.
Hårda data visar också att Sverige kraftigt avviker i löneutvecklingen mot omvärlden. Under det senaste halvåret har löneökningarna i euroområdet legat på över fem procent i årstakt. I Sverige ökar lönerna samma period med tre procent. Denna betydande skillnad mellan löneökningarna i Sverige och euroområdet borde avspeglas i en lägre räntenivå i Sverige. Men trots att Sverige och euroområdet har helt olika riskbilder för en pris- och lönespiral så kopierar Riksbanken den penningpolitik ECB utformar. Riksbankens räntepolitik handlar nu om att hålla jämna steg med den europeiska centralbanken ECB. Riksbanken vill inte uppfattas som mjuk. Resultatet är mycket olyckligt. Sverige har en stabil lönebildning – men en räntenivå som om vi hade haft risk för en pris- och lönespiral.
Behövs en svensk politik
Än värre blir det då svenska hushåll är mer belånade med kortare bindningstider än hushållen i exempelvis Tyskland och Frankrike. Alltså har räntehöjningarna här ett större genomslag i konsumtionen. Detta är ytterligare ett starkt argument för att den svenska räntan bör vara lägre än ECB.
Riksbankens räntehöjningar riskerar att leda till ett tvärstopp i viktiga delar av svensk ekonomi. Fortsätter Riksbankens med sin räntepolitik så ser det mörkt ut för bostadsproduktionen och andra viktiga investeringar de kommande åren. Riksbankens penningpolitik kommer också pressa upp den redan höga svenska arbetslösheten och riskerar därtill att driva fram en lågkonjunktur helt i onödan.
Så vad borde Riksbanken göra? Mitt recept är följande: Riksbanken måste föra en svensk penningpolitik. Tydligt skild från europeisk penningpolitik. Riksbanken borde med hänvisning till svenskt stabil lönebildning välja en räntenivå som är lägre än ECB. Riksbanken borde helt enkelt tacka de svenska löntagarna för hjälpen att stoppa en pris- och lönespiral. Det sker bäst med en sänkt ränta.
Torbjörn Hållö, LO-ekonom