LO fakta - alla fakta

Utredarens uppdrag har framförallt gått ut på att överväga ändringar i aktiebolagslagen och aktiebolagsförordningen som innebär förenklingar för de små aktiebolagen, att överväga behovet av en ny företagsform, samt att se över bestämmelserna om ersättning till ledande befattningshavare i aktiemarknadsbolag.

LO välkomnar förslaget att införa en rätt till vuxenstudier för att uppnå grundläggande behörighet att delta i högskoleutbildning. Detta är en nödvändighet då förutsättningarna för att uppnå den grundläggande behörigheten på de yrkesförberedande programmen i den nya gymnasie­skolan kommer att avsevärt försämras.

Ansiktslöst - ansvarslöst. En rapport om ägandet av de stora företagen i Sverige 2001. Erik Valtonen, tredje AP-fonden, och Sven-Erik Sjöstrand, professor på handelshögskolan i Stockholm, ger sin syn på frågan.

Integritetsfrågorna har tidigare vid ett flertal tillfällen varit föremål för utredning. Den senaste utredningen om integritetsfrågor i arbetslivet var Personlig integritet i arbetslivet SOU 2002:18. Utredningens förslag realiserades inte.

Ledighetslagarna har tidigare vid ett flertal tillfällen varit föremål för utredning. Den senaste utredningen på detta område var den så kallade KNAS-utredningens betänkande Semesterlagen och övriga ledighetslagar – översyn och förenklingar (SOU 2003:54). Flera av de förslag som där las fram återfinns även i denna promemoria.

I grundlagsutredningens betänkande En reformerad grundlag presenteras ett flertal olika förslag. I LOs remissvar på denna utredning kommer endast en del av dessa kommenteras.

LO vill understryka att studiefinansieringssystemets viktigaste uppgift är att stödja det livslånga lärandet, och ge människor faktiska förutsättningar att studera oavsett socioekonomisk eller etnisk bakgrund. Det innebär att studierna måste kunna bedrivas med goda ekonomiska villkor. Det innebär också att systemet ska fungera för olika behov och för människor med olika förutsättningar och livssituationer. För att Sverige ska uppnå de ambitioner som uttrycks i Lissabon målen är frågan om det uppnås med färre men mer rationellt agerande unga studenter med enbart ekonomiska drivkrafter som utgångs­punkt. LO är av den uppfattningen att kunskapsutveckling för hela befolkningen är rätt väg att bygga ett långsiktig hållbart samhälle.

LOs yttrande omfattar båda betänkandena och inledningsvis lämnas några allmänna synpunkter av mer principiell natur på En hållbar lärarutbildning. LO har inte för avsikt att i detalj yttra sig över alla delar i det betänkandet. Detta yttrande avslutas med en gemensam bedömning av de förslag som berör yrkeslärarutbildningen i båda betänkandena.

Sjukförsäkringens värde ligger i att skapa trygghet. Den som drabbas av ohälsa och nedsatt arbetsförmåga ska genom försäkringen få ekonomisk trygghet, men också en garanti om stöd och hjälp för att komma tillbaka till arbete. Att den som kommer i behov av sjukförsäkringen får en rättssäker behandling är centralt för att trygghet ska skapas. Men värdet av varje försäkring ligger inte minst i att skapa trygghet genom vetskapen om att den finns med dessa egenskaper och att den träder in för den som kommer i behov av den.

Hotet om framtida klimatförändringar innebär också hot mot hälsa, sysselsättning och välfärd. Fackföreningsrörelsen måste liksom andra parter i samhället ta sitt ansvar för att motverka dessa hot. Klimatproblemen handlar till stor del om brister i våra produktionssystem och det är i produktionen, alltifrån industri till transporter och samhällsservice, som fackföreningsrörelsen har sin bas. LOs klimatpolitiska program har tagits fram av en förbundsgemensam arbetsgrupp och lägger grunden för LOs fortsatta arbetet kring klimatfrågan.

Här finner du information om den fackliga anslutningsgraden (organisationsgrad) bland anställda efter klass och kön år 1990-2009.

Anställningsformer (fast och tidsbegränsad anställning) för anställda efter klass och kön år 1990-2008

Löntagarna, och särskilt LO-förbundens medlemmar, är i en mycket utsatt position under de kommande åren. Trygghetssystemen, med a-kassa och utbildningsmöjligheter, är kraftigt nedrustade av den borgerliga regeringen, samtidigt som krisen i Sverige blir omfattande. Den största risken med krisen är att arbetskraft slås ut och att många aldrig kommer tillbaka.

Det finns tydliga brister i människors tilltro till att få stöd och hjälp för att komma tillbaka till arbete vid sjukskrivning. I en enkät som LO låtit genomföra framkommer att nästan fyra av tio personer inte känner sig trygga i att få del av insatser om de blir sjukskrivna för en längre tid. Att stöd och hjälp finns tillhands för den som drabbas av ohälsa och nedsatt arbetsförmåga är en viktig del av den allmänna sjukförsäkringen och sjukskrivningsprocessen. För att sjukförsäkringen ska ge den trygghet den är ämnad att ge är det också av största vikt att människor tror på en rättssäker behandling om de skulle bli sjukskrivna. Resultatet från den enkät LO låtit genomföra pekar dock på ett sviktande förtroende för Försäkringskassans hantering av sjukskrivningsfall, varannan person saknar detta förtroende.

LO-ekonomerna Anna-Kirsti Löfgren och Thomas Carlén jämför dagens jobbkris med 1990-talskrisen i en ny rapport. När dagens krispolitik ska utformas finns det mycket att lära av 1990-talets arbetsmarknadspolitik. Vad blev rätt och vad gick snett?

Rapporten När musiken tystnar beskriver finanskrisens orsaker och kommande reformer av finanssektorn samt ger ett löntagarperspektiv på hur finanssektorn behöver återregleras. Författare är Ola Pettersson, LO-ekonom.

Regeringen har remitterat ett utkast till lagrådsremiss om vissa ändringar i det allmänna pensionssystemet. I förslaget till lagrådsremiss ingår delar som inte tidigare har remissbehandlats. LO vill framföra följande synpunkter, baserat på tidigare ställningstaganden i samband med andra remisser angående det allmänna pensionssystemet.

Denna rapport visar hur man kan se på löneutrymmet under de närmaste åren då ekonomin väntas vara i en djup konjunktursvacka. Dagens kris är främst en efterfrågekris och inte en lönekostnadskris. Detta framgår av det snabba produktionsfallet och hur olika makroekonomiska vinstmått för näringslivet utvecklas, där kapitalavkastningen faller mer än bruttovinstandelen. Att krisen främst är en efterfrågekris betyder att lönebildningen inte har en avgörande roll för krisbekämpningen. Lönebildningens aktörer bör i stället inrikta sig på att ta ut det löneutrymme som finns.

Sammanfattning av LOs synpunkter En strävan att uppnå ökad enhetlighet gällande återkrav av felaktigt utbetalade förmåner inom välfärdssystemen är bra. Utredningens förslag om att ta återkravsregeln i lagen om allmän försäkring som utgångspunkt för en enhetlig regel om återbetal­ningsskyldighet är bra. Att undantag tillåts när den enskilde inte orsakat den felaktiga utbetalningen, och inte haft anledning att tro att utbetalningen varit felaktig, är en förutsättning. En generell återkravslag bör liksom utredningen föreslår innehålla en eftergiftsregel. Det är också rimligt att en sådan utformas restriktivt, med utgångspunkt i att felaktigt utbetalda förmåner ska betalas tillbaka. Samtidigt får en sådan regel inte utformas så rigoröst att den slår mot människor som befinner sig i svåra lägen. LO anser att utredningens avvägning i frågan är acceptabel. Det är i grunden riktigt att myndigheter och kommuner ges möjlig­heter att tillämpa avräkning för att justera felaktiga utbetalningar till en enskild. LO menar dock att de utvidgade möjligheter till detta som utredningen föreslår är allt för långtgående. Att låta avräkning ske mot barnbidrag och underhållsstöd, förmåner som är riktade till barn, bör inte accepteras. LO anser att det är rimligt med regler om ränta. LO vill i samman­hanget betona det principiellt riktiga i att även ersättningstagare bör ha möjlighet att kräva ränta i de fall utbetalningen varit felaktig till dennes nackdel.

Diagram till Ekonomiska utsikter våren 2009