Lägst andel sysselsätta
Sedan slutet av 80-talet har sysselsättningsgraden sjunkit i Sverige. Etableringsåldern på arbetsmarknaden har ökat från cirka 21 år 1990, till cirka 27 år 2010.
År 2011 hade Sverige högst andel arbetslösa och lägst andel sysselsätta bland ungdomar 15-24 år i jämförelse med ett antal länder. Den förlängda gymnasieutbildningen, försenade gymnasiestudier och den kraftigt utbyggda högskolan har bidragit till att förskjuta etableringen på arbetsmarknaden.
Oavslutade studier
Den förlängda tiden i utbildning förklarar bara till en mindre del förändringarna i arbetslöshets- och sysselsättningstalen. Den mer betydande förändringen finns i skolan och den andel ungdomar som inte avslutar sina studier.
Vi ser nu hur arbetslösheten bland unga biter sig fast och allt fler får leva på ekonomiskt bistånd (socialbidrag) eller anhöriga. Personer utan gymnasieutbildning är överrepresenterade i denna grupp. Den som saknar gymnasieutbildning är normalt inte intressant för arbetsgivarna. Om vi ska uppnå full sysselsättning för unga kräver det att betydligt fler lämnar gymnasiet med godkända betyg. Men det räcker inte att fokusera på gymnasiet, eftersom problemen grundläggs tidigare.
I den här rapporten kartläggs sambanden mellan arbetslöshet, skola och uppväxtvillkor. Kartläggningen understryker vikten av fullständiga gymnasiebetyg för ungdomars inträde på arbetsmarknaden.