Sammanfattning
Sverige är mitt i en arbetslöshetskris. Pandemin har försvårat situationen för de som redan tidigare
var arbetslösa samtidigt som nya grupper nu drabbas hårdare av arbetslöshet.
Antalet inskrivna arbetslösa på Arbetsförmedlingen har på ett år ökat med 100 000 personer
samtidigt som hundratusentals löntagare är eller har varit korttidspermitterade.
Arbetslöshetens sammansättning har delvis skiftat. Före krisen var utrikes födda och kortutbildade
dominerande bland de arbetslösa. Många av de arbetslösa har haft svag anknytning till svensk
arbetsmarknad.
Men de som har blivit arbetslösa under krisen är i större utsträckning etablerade på
arbetsmarknaden och har oftast en utbildningsnivå motsvarande gymnasieutbildning eller högre.
Det är också tydligt att yngre vuxna har drabbats hårt av krisen. Många unga tvingas nu börja sitt
yrkesliv med arbetslöshet.
Utvecklingen på den svenska arbetsmarknaden med omfattande arbetslöshet, varsel och
korttidsarbete speglar i delar övergående effekter av den akuta hanteringen av covid-19, men är
också ett resultat av permanenta förändringar av strukturell karaktär. I flera branscher kommer
sannolikt aldrig efterfrågan tillbaka till tidigare nivåer. I andra branscher växer samtidigt nya och fler
jobb fram.
En kraftfull finans- och penningpolitik är centralt för att öka efterfrågan på arbetskraft. Men det
räcker inte. Det behövs också en politik som adresserar problematiken på arbetsmarknaden och
främjar en positiv strukturomvandling.
Arbetslöshetens sammansättning är av betydelse för vilka åtgärder som är mest lämpliga att
genomföra.
Vår slutsats med anledning av utvecklingen på arbetsmarknaden är följande:
- Utrikes födda och kortutbildade arbetslösa har blivit fler under krisen. Denna grupp behöver fortsatt stora insatser för att stärka den generella anställningsbarheten.
- Sverige präglas av en kraftfull strukturomvandling som påskyndas av krisen. Många som nu blir arbetslösa behöver stöd för att yrkesväxla till LO-yrken med goda framtidsutsikter. Yngre vuxnas situation måste särskilt uppmärksammas.
- Många av de som nu blir eller riskerar att bli arbetslösa har en relativt stark anknytning till arbetsmarknaden. Detta talar för att prioritera förstärkta förmedlingsinsatser och andra insatser för att hålla kvar löntagarna på arbetsmarknaden.
Rapporten Hur löser vi den svenska arbetslöshetskrisen? (pdf)