Högre löner räddar jobb och tillväxt
Sedan 2023 befinner sig Sverige i en hemmasnickrad lågkonjunktur. Fallande reallöner, stigande räntor och en passiv finanspolitik har tvingat svenska hushåll att dra ner sin konsumtion. En stark utveckling för exportindustrin har räddat Sverige från en ännu djupare lågkonjunktur och fortsätter lyfta ekonomin under 2025. Hushållens köpkraft har börjat återhämta sig under 2024. Men efter tuIa ekonomiska år håller hushållen hårt i plånboken. Riksbankens inledande räntesänkningar under 2024 var otillräckliga för att få fart på hjulen i svensk ekonomi.
LO-ekonomerna gör bedömningen att återhämtningen kommer att ta fart under år 2025. Svensk ekonomi bedöms nästa år växa med 2,1 procent tack vare en ökad hushållskonsumtion. Konsumtionen drivs framför allt av en stark återhämtning i reallönerna, men också av att Riksbanken har börjat anpassa ränteläget till svenska strukturella förhållanden.
Nästa års avtalsrörelse är stor och omfattar över 500 centrala kollektivavtal som berör drygt 3,4 miljoner anställda i privat och oIentlig sektor. Med lönekrav på 4,2 procent finns en tydligt uttalad facklig ambition att fortsätta avtala om löneökningar på en högre nivå än under 2010-talet. Detta motiveras med att näringslivets vinstandel är hög samtidigt som svensk konkurrenskraft har stärkts ytterligare under senare år och med att lönerna i Europa ökar snabbare än tidigare. År 2024 bedöms lönerna i hela ekonomin växa med 4,0 procent. Om löneökningstakten 2025 blir i nivå med 2024 samtidigt som inflationen landar nära noll, kommer reallöneökningarna bli historiskt höga. Detta blir då en viktig injektion i svensk ekonomi.
För att få ännu bättre fart på ekonomin hade de finanspolitiska stimulanserna behövt vara utformade på ett sätt som mer påtagligt stärkt de disponibla inkomsterna för låg- och medelinkomsttagare. Regeringens budget för 2025 är förvisso relativt expansiv med reformer på 84 miljarder kronor. Men en stor del av budgetutrymmet används till skattesänkningar som i huvudsak gynnar höginkomsttagare och sparande, vilket hämmar tillväxten.
Idag råder stora skillnader mellan olika inkomstgruppers syn på ekonomin. Gapet mellan hushåll med högre inkomster (4:e kvartilen) och hushåll med lägre inkomster (1:a kvartilen) är nu större än under hela 2000-talet. Hushåll med lägre inkomster ser mer negativt på ekonomin och framtiden. För att stärka ekonomin behöver den ekonomiska politiken snarare riktas mot dessa hushåll än mot höginkomsttagare.
Arbetslösheten har ökat påtagligt i Sverige som en konsekvens av den svaga inhemska efterfrågan i ekonomin.
Utvecklingen på den svenska arbetsmarknaden avviker från utvecklingen i euroområdet. Om Sveriges arbetslöshetsutveckling följt det europeiska mönstret hade antalet arbetslösa varit cirka 50 000 färre.
Den ofördelaktiga utvecklingen på den svenska arbetsmarknaden är inte en konsekvens av ökad strukturell arbetslöshet. Tvärtom visar LO-ekonomernas analys att de arbetslösa under inflationskrisen har en starkare anknytning till arbetsmarknaden och oftare en utbildning på gymnasial eller eftergymnasial nivå. Det är också tydligt att den svaga arbetsmarknaden inte drivs av en försvagad svensk konkurrenskraft. Tvärtom har det svenska näringslivet fortsatt att ta marknadsandelar på exportmarknaden.