Fråga facket Fråga facket

Ekonomiska utsikter hösten 2021

Rapport Den svenska ekonomin har återhämtat sig väl efter den kris som följde på pandemins utbrott. Men det finns fortsatt gott om lediga resurser på arbetsmarknaden, lönetrycket i Sverige är måttligt och ekonomin behöver fortsatt understödjas av en expansiv finanspolitik.


Publicerad Uppdaterad
Kopiera länk för delning

Foto: Lars Forsstedt

Fortsätt understödja återhämtningen

LO-ekonomernas huvudscenario är att tillväxten i Sverige och i vår omvärld fortsätter att utvecklas relativt starkt. Men riskerna för den ekonomiska utvecklingen finns i allt större utsträckning på nedåtsidan. En av de allvarligaste nedåtriskerna är att nya mutationer av Coronaviruset bidrar till att påtagligt försvaga skyddet som vaccinen ger.

Arbetsmarknaden är inte ansträngd

Sysselsättningen ligger nära nivåerna innan krisen. Men antalet arbetade timmar har ännu inte  nått den tidigare nivån. Trots krisen har arbetskraftsdeltagandet inte sjunkit. Arbetslösheten är fortsatt hög. Av de inskrivna på Arbetsförmedlingen har 130 000 personer minst gymnasial utbildning, en arbetslöshetstid kortare än 12 månader samt var inte nyanlända. Denna grupp bör ha relativt lätt att få jobb.

I näringslivet uppger nästan 40 procent av företagen att man har brist på arbetskraft. Det är en högre nivå än det historiska snittet. Men fortfarande under 2018 års notering. 

När det gäller rekrytering till arbetaryrken ser vi ännu inte att arbetsgivarna i någon större utsträckning valt att ta till det mest effektiva verktyget vid arbetskraftsbrist – höjda löner. 

Lönetrycket är måttligt, men höga energipriser urholkar reallönerna

Under 2021 har löneökningstakten varit marginellt högre än åren före pandemin. Men detta är ett resultat av hur de centrala löneavtalen tekniskt är utformade, där de ger något mer under år 2021 jämfört med nästa år. Löneglidningen, det vill säga löneökningen utöver centrala avtal, var låg under 2021. Vi bedömer att löneglidningen kommer tillta något under år 2022 jämfört med år 2021. Den samlade effekten, det vill säga summan av avtalade löner och löneglidning, blir att löneökningarna år 2022 väntas bli lägre än år 2021 men högre än perioden före pandemin. 

Vi konstaterar vidare att inflationen i Sverige just nu ligger långt över målet, bland annat på grund av kraftigt höjda energipriser. Vår bedömning är att den höga inflationen är tillfällig, men att årsmedeltalen för 2021 och 2022 ändå kommer att överskrida två procent. Även
tillfälliga prisökningar bidrar till att urholka reallönerna. 

Vår syn är att det idag vore helt fel att höja styrräntan som ett svar på en inflation driven av höga energipriser. En sådan politik skulle i onödan strama åt ekonomin samtidigt som höjda räntor ytterligare skulle urholka lönerna och därmed kunna bidra till att höja löntagarnas löneanspråk. 

Finanspolitiken är mer träffsäker än penningpolitiken

Erfarenheterna från finanskrisen är att en stark rekyl efter krisen kan skapa en övertro på styrkan i den ekonomiska utvecklingen och därmed medföra en alltför snabb åtstramning av finans- och penningpolitiken. 

LO-ekonomernas syn är att Sverige behöver en långsiktigt expansiv ekonomisk politik för att pressa tillbaka arbetslösheten och bidra till en varaktig återhämtning. Finanspolitiken bör i ökad utsträckning agera draglok vilket skulle kunna lätta på behovet av en expansiv
penningpolitik och därmed minska trycket uppåt på tillgångspriser. En aktiv finanspolitik med fokus på ökade offentliga investeringar har god sysselsättningspotential och kan dessutom bidra till att något dämpa delar av de utbudsproblem som hämmar ekonomin.

Ekonomiska utsikter hösten 2021 (pdf)

Pressträff i LO Play

Pressmeddelande