Forskning visar att anställda som är utrikesfödda oftare än anställda födda i Sverige har en bristfällig arbetsmiljö. De utrikesfödda är samtidigt inte en enhetlig grupp. Sannolikheten för en dålig arbetsmiljö ökar om den utrikesfödda är kvinna, har kort utbildning, har bott i Sverige under en kortare tid och är född i ett land utanför Europa.
En aktuell studie presenterad i tidskriften Arbetsmarknad & Arbetsliv (2017) visar bland annat att anställda födda i Afrika, Asien och Latinamerika har sämre inflytande och mindre kontroll över den egna arbetssituationen än svenskfödda anställda.
Sverige har en etniskt segregerad arbetsmarknad
Inom städbranschen, textil- och fordonsindustrin, hotell- och restaurangnäringen samt inom vård och omsorg är många anställda utrikes födda. I denna grupp finns en överrepresentation av a-typiska anställningskontrakt, tidsbegränsade anställningar och jobb med låga löner. Dessa osäkra och otrygga villkor skapar en psykisk press. Om det dessutom är brister i arbetsmiljön förstärks den negativa påverkan och skapar starka psykiska påfrestningar.
Fackligt center för papperslösa
En särskilt utsatt grupp i arbetslivet är papperslösa, det vill säga personer som jobbar men saknar uppehållstillstånd eller arbetstillstånd. Arbetsmarknadens regler gäller för alla i Sverige, även denna grupp. Där är viktigt att skilja på frågan (1) om en arbetstagare har rätt att stanna i Sverige och frågan (2) om en arbetstagare har rätt till en säker arbetsmiljö och till betalning för arbetet. För att förhindra att papperslösa blir exploaterade i arbetslivet har LO, ett antal LO-förbund och fackliga organisationer inom TCO och Saco tagit initiativ till Fackligt Center för Papperslösa (FCFP).