Det finns en omfattande politisk debatt om turordningsregler och kravet på tillräckliga kvalifikationer. Forskningen ger dock inget stöd för att uppluckrade turordningsregler skulle leda till fler jobb, däremot skulle äldre arbetstagare oftare förlora sina jobb medan andra grupper av anställda något skulle gynnas.
Ett argument som bland annat förts fram av nationalekonomer är att ett strikt anställningsskydd för fast anställda kan bidra till fler tidsbegränsade anställningar. Men om det stämmer borde också motsatt samband gälla, att mer strikta regler för tidsbegränsade anställningar skulle öka andelen fast anställda.
Arbetsplatser med många tidsbegränsat anställda tenderar också att bli polariserade. Vid eventuella uppsägningar behöver aldrig några turordningsregler upprättas. Det är alltid de med tidsbegränsade jobb som åker ut.
Ändrad maktbalans med uppluckrade turordningsregler
Det är möjligt att frångå turordningsreglerna om arbetsgivare och fackliga organisationer är överens. Detta brukar kallas att LAS är semidispositiv (till en del kan innehållet i lagen frångås om parterna är överens, andra delar kan inte påverkas av parterna, som vad som är saklig grund för en uppsägning). Konstruktionen leder till att de fackliga organisationerna får inflytande. Om arbetsgivaren vill frångå förhandlingsbara delar av LAS måste arbetsgivaren komma överens med de fackliga organisationerna. En uppluckring av turordningsreglerna skulle innebära att de fackliga organisationerna fick mindre inflytande, det vill säga en förskjutning av rådande maktbalans i arbetslivet.
Kollektivavtal ger möjlighet till förhandling
LAS skapar också ett incitament för arbetsgivare att teckna kollektivavtal. Då öppnas också för möjligheten att förhandla med fackliga organisationer. Omvänt är det omöjligt för arbetsgivare att frångå regler i LAS om de inte har tecknat kollektivavtal och är villiga att förhandla med de fackliga organisationerna. För närvarande råder stor skillnad mellan stora och små företag när det gäller hur vanligt det är att de tecknat avtal, där stora företag med många anställda oftare slutit avtal än små företag med få anställda. Det finns också stora skillnader mellan olika branscher.
Citat
”Nästan hälften av IF Metalls medlemmar tycker inte att arbetsgivaren tar ansvar för att ge den kompetensutveckling som behövs. Drygt var tredje tror att det skulle vara svårt att få ett nytt, motsvarande jobb någon annanstans om de förlorade jobbet. /.../ Om arbetsgivarna tvingades att erbjuda kompetensutveckling till de anställda, skulle de inte lika godtyckligt kunna avgöra vem som får gå och vem som får stanna på grund av kompetensen. /.../ En del av lösningen är att lyfta de redan anställdas kompetens. Det behövs ett nationellt system för livslångt lärande, som ger yrkesverksamma ökad tillgång till validering, vägledning samt utbildning och kompetensutveckling.”
Marie Nilsson, förbundsordförande i IF Metall, Aftonbladet 1 feb 2019