Över hela världen växer gig-jobben och plattsformsekonomin. Två uttryck för samma sak. Bakom begreppen döljer sig sysselsättning som befinner sig i gränslandet mellan anställning och egenföretagande.
Många olika uppdragsgivare
Det typiska för gig-jobb är att de är korta uppdrag som utförs åt många olika uppdragsgivare. Arbetstider och löner är ofta inte reglerade och det saknas för det mesta kollektivavtal. En form av gig-jobb är taxirörelser där alla chaufförerna är egenföretagare men får beställningar av körningar genom ett gemensamt app-system som de är anslutna till.
Ökningen av gig-jobben har många orsaker. En är att digitalisering och teknologiska förändringar har gjort gig-jobben möjliga. En annan är avregleringar av arbetsmarknaden och globalisering. Särskilt vanligt är det med gig-jobb inom sektorerna service och transporter.
Risk att färre täcks av kollektivavtal
En konsekvens av de allt fler gig-jobben är att kollektivavtalens reglering av arbetsmarknaden trängs tillbaka. Det saknas exakta definitioner för vad som är ett gig-jobb, det gör det också vanskligt att avgöra antalet. Men enligt en undersökning presenterad i en LO-rapport finns redan 700 000 gig-jobb i Sverige. Vilket inte betyder att så många försörjer sig på heltid med gig-jobb, tvärtom är det vanligt att gig-jobb kombineras med annan sysselsättning. Fortfarande täcks 90 procent av de anställda i Sverige av kollektivavtal. Men om gig-jobben fortsätter att öka kommer omstöpningen av arbetsmarknaden att bli stor. En effekt kan bli att färre täcks av kollektivavtal.