Under flera årtionden har arbetslivet blivit alltmer globaliserat. Det innebär att allt större volymer av arbetskraft, företag och kapital rör sig mellan länder. Allt fler personer i Sverige är också anställda av företag med huvudkontor i ett annat land, medan allt fler företag med huvudkontor i Sverige har anställda utomlands.
Globaliseringen påverkar maktrelationerna i arbetslivet
Företag flyttar sin verksamhet till länder där de tycker att villkoren är bäst. Det skapar ett tryck på länderna att tillgodose företagens krav. I annat fall riskerar länderna att tappa investeringar och då också jobb. Utan motverkande regler kan globaliseringen skapa en internationell social dumpning, där länder försämrar arbetsvillkor och fackliga rättigheter för att locka företag. Globaliseringen har med andra ord skapat ett större behov av gemensamma och globala regler för arbetslivet.
Den internationella fackföreningsrörelsen har varit pådrivande för att skapa sådana regler. Särskilt viktigt i sammanhanget är International Trade Union Congress (ITUC), en global organisation för fackliga landsorganisationer. LOs ordförande Karl-Petter Thorwaldsson är vice ordförande i ITUC. Även på global branschnivå finns globala fackliga organisationer, för bland annat industriarbetare, byggnadsarbetare, livsmedelsarbetare, transportarbetare, handelsanställda och offentligt anställda.
Globala regler för arbetslivet
- Regler, bindande eller rekommendationer, som antagits av olika FN-organ, OECD eller av andra mellanstatliga organisationer. Störst betydelse av dessa har FN-organet International Labour Organization (ILO). ILO är ett trepartsorgan, varje medlemsland representeras av regeringarna, men också av arbetsgivarna och arbetstagarna. ILO har antagit konventioner som gäller för det globala arbetslivet. En särskild tyngd har de så kallade kärnkonventionerna som har status av mänskliga rättigheter. Kärnkonventionerna innebär bland annat ett förbud mot tvångsarbete, rätten att organisera sig fackligt, rätt att förhandla, lika lön för lika arbete oavsett kön, förbud mot diskriminering, minimiålder för arbete och förbud mot de värsta formerna av barnarbete. För att en ILO-konvention ska gälla för ett enskilt land måste dock landet ratificera (godkänna) konventionen. Många av medlemsländerna i ILO har inte ens ratificerat alla ILO:s kärnkonventioner.
- Reglerna består av globala överenskommelser mellan fackliga internationaler och multinationella företag. Dessa överenskommelser kallas för globala fackliga ramavtal (Global framework agreements). För närvarande finns omkring 150 sådana globala avtal. Flera svenska företag har slutit globala ramavtal med fackliga internationaler, däribland H&M (för butiksanställda), Ikea, SKF och Electrolux.
Citat
Stuart Appelbaum, ordförande för USA:s största handelsfack RWSDU, besökte Handels eftervalskonferens i januari 2019. Han berättade om det gigantiska företaget Amazon som bekämpar all facklig organisering och där en tredjedel av de anställda måste söka offentliga bidrag därför att de inte kan leva på lönen. Nu håller Amazon på att etablera sig i Sverige, ett dotterbolag är redan på plats. På konferensen fick Appelbaum frågan hur facket bör agera mot företag som Amazon. Han svarade: ”Du måste arbeta med lokal organisering samtidigt som du arbetar globalt. Det är inte ett val. Du måste göra bägge delarna och det fack som inte gör det kommer att ta stryk.”
Fakta
År 2019 fyller ILO 100 år, det firar FN-organet genom att lyfta fram projektet ”The future of work”, det vill säga arbetets framtid.