Kollektivavtalen behövs för att den svenska arbetsmarknaden ska fungera. En stor del av dagens reglering sker genom kollektivavtal. Både fackliga organisationer och arbetsgivarna försvarar systemet och brukar därför protestera mot när politiker lägger sig i lönebildning.
Kollektivavtalen och lagarna är kopplade till varandra
Flera av lagarna är semidispositiva, vilket betyder att parterna kan träffa kollektivavtal med annat innehåll. Men då krävs just att parterna är överens. I annat fall gäller vad som står i lagarna. Kollektivavtalet avgör också vem som bestämmer om vad på arbetsplatsen. Finns det inget avtal bestämmer arbetsgivaren. Genom kollektivavtalen blir arbetstagarna starkare.
Stora variationer mellan olika delar av arbetsmarknaden
Sverige har en hög täckning av kollektivavtal. Sedan år 2015 har täckningsgraden sjunkit från 93 till 90 procent, det vill säga en viss, men inte dramatisk nedgång. Nedgången är inte lika stor som minskningen i facklig organisationsgrad. Samtidigt finns stora variationer mellan olika delar av arbetsmarknaden när det gäller täckning av kollektivavtal:
- Täckningsgraden är högre för arbetare än för tjänstemän.
- Av offentligt anställda täcks 100 procent av kollektivavtal, men endast 83 procent av de privatanställda.
- Skillnaden är stor mellan olika branscher. Inom industrin är täckningsgraden hög, medan den är långt lägre på restauranger och inom städbranschen.
- På stora företag är täckningen av kollektivavtal större än i små.
- Det existerar regionala skillnader. I exempelvis Stockholm är täckningen av kollektivavtal lägre än i landet i stort.