Teknologiskt drivna strukturförändringar i Sverige har oftast lett till en uppgradering av jobben som krävt ökad kunskap. Under senare årtionden har den svenska arbetsmarknaden utvecklats i mer polariserande riktning. Antalet jobb i mellansegmenten har minskat när datorer styrda av automatiserade logaritmer och robotar ersatt uppgifter inom bland annat industri och service.
Ny kompetens ger fler inkörsportar till arbetslivet
Hur behovet av kompetens påverkas är emellertid beroende av hur arbetet organiseras. För att skapa ett hållbart arbetsliv är det avgörande att även dem med mindre kvalificerade arbeten får utbildning och ny kompetens. Det öppnar för att fler anställda kan sköta mer kvalificerade uppgifter. Det leder i sin tur till att konkurrensen minskar om de mindre kvalificerade jobben, vilket skapar fler inkörsportar till arbetslivet.
Ny teknik omformar arbetslivet
Forskningen ger stöd för att ny teknik bidrar till nya jobb. Det är en myt att teknik överlag leder till att jobb försvinner. Det är företag som ligger i framkant när det gäller ny teknik som överlever i konkurrensen och som anställer flest. Inom dessa företag uppstår ofta nya varor, och tjänster och därmed också nya uppgifter för de anställda. Däremot innebär ny teknik att arbetslivet omformas och att gamla arbetsuppgifter i jobbet försvinner medan nya tillkommer.
Dessa samband, om att ny teknik sammantaget skapar fler jobb, lyfts bland annat fram av den offentliga Digitaliseringskommissionen (2016), av Regeringens analysgrupp för arbetet i framtiden (2016) och forskningsprojekt, QuinnE, som bedrivits i flera EU-länder och där sociologer från Lund deltagit och samordnat det fleråriga forskningsprojektet.
Monotona moment inom livsmedelsindustrin
Hur arbetslivet påverkas av ny teknik skiljer sig samtidigt åt mellan olika branscher. Robotisering har exempelvis i grunden förändrat bilindustrin, men inom äldreomsorgen och vården har förändringarna inte varit lika markanta, trots att en stor teknikutveckling skett även där. Där krävs fortfarande att de anställda ska klara tunga lyft. Även inom industrin är skillnaderna stora mellan olika branscher. Inom delar av industrin sitter LO-arbetarna allt oftare bakom en datorskärm för att övervaka produktionen. Medan det inom livsmedelsindustrin, som domineras av kvinnor, fortfarande är vanligt med monotona och repetitiva moment. Om det dessutom finns små möjligheter att cirkulera mellan olika uppgifter blir konsekvenserna ofta förslitningsskador.
LO Play: Innovation och arbetskvalité - vad krävs för att lyckas?
Det internationella forskningsprojektet Quality of jobs and innovation generated employment outcomes (QuInnE) har sedan 2015 bedrivit forskning i sju europeiska länder för att undersöka hur innovation, arbetskvalitet och anställningsform samspelar. Forskningsstudien har även tittat på samspelets inverkan på social integration och ojämlikhet på arbetsmarknaden. Resultatet av studien presenteras av Chris Mathieu, docent i organisations- och arbetssociologi, Lunds universitet. 28 november 2018.