Analysgruppen för arbetet i framtiden, som leddes av den tidigare ministern Kristina Persson, hävdar i sin slutrapport från år 2015 på att arbetslivet håller på att bli alltmer polariserat. En förklaring, som gruppen pekar på i slutrapporten, är att den snabba digitala utvecklingen lett till att datorer och mjukvara ersatt många jobb i mitten när det gäller lönenivå och kompetenskrav. Bland dem med högst kompetens har datorisering lett till krav på ännu mer kunskap, medan jobb i segmenten i mitten ofta blivit förenklade och tappat i status.
Hårdare konkurrens om jobb med kortare utbildningskrav
Om teknisk förändring skapar polarisering är det något nytt. Historiskt har tekniska språng och strukturomvandlingar snarare kännetecknats av en generell uppdragering där manuella jobb ersatts av mer välbetalda jobb med krav på längre utbildning. Enligt rapporten har denna tendens förstärkts genom en kraftig ökning av privata servicejobb främst i de lägsta segmenten. Vidare har den demografiska förskjutningen ökat antalet jobb inom vård, omsorg och utbildning. Ökningen av dessa jobb har emellertid skett i alla segment, men med en viss övervikt i det näst lägsta.
En effekt av den ökade polariseringen är, enligt analysgruppen, att personer i mellanskikten pressats att söka jobb med kortare utbildningskrav vilket ökat konkurrensen i de lägre segmenten. En fortsatt polarisering skulle kunna leda till en ännu hårdare konkurrens om jobb med kortare utbildningskrav.
Analysen talar för att det behövs massiva satsningar för att fort- och vidareutbilda anställda. Genom att utbilda anställda i mellansegmenten kommer fler jobb som kräver kortare utbildning att frigöras. Detta talar också för att Sverige inte behöver fler ”enkla jobb”. Tvärtom behöver fler anställda utbildas för att minska konkurrensen om jobb som kräver kort utbildning, det skulle öppna arbetsmarknaden för långtidsarbetslösa och kortutbildade nyanlända som har svårt att komma in på arbetsmarknaden.
Ökade krav på vissa arbeten och förenklade för andra
Motsvarande polarisering av jobbens innehåll sker också inom LO-sfären. Digitalisering har både medfört att det ställts ökade krav på vissa arbeten inom exempelvis tillverkning och tekniska reparationer medan andra arbetsuppgifter blivit förenklade och mer monotona. Detta kan öka spänningarna inom LO-gruppen, där vissa anställda hamnar högre upp i hierarkin. Samtidigt är de tekniska förändringarna inte den enda faktor som påverkar arbetets innehåll. Det avgörs också av hur arbetsplatserna organiseras. En förutsättning för rotation av arbetsuppgifter och att fler blir indragna i avancerade moment är breda satsningar på utbildning.
Arbetsförmedlingens prognos över vilka yrkesgrupper som kommer att vara mest efterfrågade på fem års sikt stärker tesen om en polarisering även inom LO-grupperna. Den framtidiga arbetsmarknaden ser, enligt Arbetsförmedlingen, ljus ut för exempelvis murare, betongarbetare, elektriker och snickare, medan konkurrensen om arbetena blir hård för bensinstationspersonal och kassapersonal inom handeln där digitaliseringen kommer att slå ut en del av jobben. Inom yrken där det råder brist på arbetskraft ser Arbetsförmedlingen redan i dag att många arbetsgivare sänker kraven på erfarenhet och utbildning för att kunna konkurrera.
Automatiserade algoritmer
Hur den tekniska utvecklingen påverkar arbetets innehåll på längre sikt är mer oklart. I takt med att artificiell intelligens och robotisering får större betydelse kommer förmodligen arbeten i fler segment att påverkas. Även detta talar för fortbildning som inkluderar alla anställda. Inte minst krävs breda satsningar för ökad kunskap om digitaliserade jobb, inte minst kompetensen i att behärska olika datoriserade program. Men det handlar också om kunskap om vilka faktorer som ingår i en algoritm och hur det påverkar arbetet.
Exempelvis är automatiserade algoritmer för ekonomisk beräkning vid biståndsbedömning svårt att förklara för hemtjänstens brukare när de undrar vad de betalar för. Inte heller biståndshandläggarna kan förklara om de inte har insyn i algoritmens uppbyggnad. Detta kan i leda till att rättssäkerheten undergrävs och ytterst till upplevda kvalitetsbrister och produktionstapp.