Det pågår en livlig debatt inom LO och LO-förbunden om hur organiseringen ska kunna stärkas. Startpunkten är att fackföreningsrörelsen måste utgå från läget här och nu. Organisering måste ske utifrån rådande förutsättningar. Dit hör att arbetsmarknaden blivit mer flexibel och rörlig. Att fastna i en diskussion om varför organisationsgraden sjunkit leder inte framåt. En rad olika förslag har förts fram om vad som bör göras (flera av dessa saker görs redan i dag). Här är några exempel:
- Storleken på medlemsavgiften avgörs för det mesta av hur mycket medlemmen tjänar. Men det skulle vara möjligt att differentiera avgiften ännu mer. Avgiften skulle kunna skilja sig ännu mer mellan olika grupper, exempelvis skulle avgiften kunna vara ännu lägre för utstationerade arbetstagare från andra EU-länder eller för ungdomar med sommarjobb.
- Ökad facklig tillgänglighet. De ska vara enkelt och gå snabbt att få fackligt stöd och rådgivning. Detta är särskilt viktigt för att behålla unga medlemmar.
- Underlätta övergången mellan olika LO-förbund när medlemmar byter jobb. En annan idé är att samverka närmare mellan förbund för att stödja arbetstagare med flera olika jobb
- Strategiska diskussioner om vad det fackliga medlemskapet ska betyda i en ny tid.