I utredningen Hållbart arbetsliv över tid (SOU 2019:5) finns flera förslag som skulle stärka anställningstryggheten:
- Dyrare med osäkra anställningar: Ett förslag är att arbetsgivaravgifterna ska vara olika höga för olika former av anställningar. Utredaren Anders Wallner menar att arbetsgivarna måste få betala mer anställningarna är tillfälliga. Genom att göra det dyrare att anställa tillfälligt, och billigare med fasta anställningar, går det att påverka så att fler blir fast anställda. Enligt utredaren behövs en sådan reform därför att de osäkra anställningsformerna i dag används ”alltmer rutinmässigt”.
- Snabbare väg till fast anställning: I dag omvandlas allmän visstid och vikariat (men det är två rör för sig) till ett fast jobb efter två års arbete inom en femårsperiod. Men för den som har tillfälliga SMS-jobb (som kan vara en form av allmän visstid) tar det längre tid eftersom bara de dagar då arbetet utförs räknas in i anställningstiden. Utredaren föreslår därför att även tiden mellan de tillfälliga arbetspassen ska räknas som arbetstid och därmed ligga till grund för omvandlingen till en fast tjänst. Regeln som föreslås är att den som har haft fler än två arbetspass under en 30-dagarsperiod ska få räkna in tiden mellan anställningarna.
- Begränsade möjligheter till hyvling: I dag kan en arbetsgivare kräva att anställda ska jobba kortare arbetstid och då också få lägre lön. En arbetstagare som inte godtar detta kan sägas upp, oavsett hur länge hen jobbat på arbetsplatsen. Inom de fackliga organisationerna kallas detta för hyvling. Utredaren föreslår att arbetsgivaren även i fortsättningen fritt ska få föreslå att de anställda får lägre arbetstid, men att arbetstagare som avvisar detta ska behålla sin plats i turordningen.
- Ökat stöd för omställning: Även de som har ett arbete behöver kontinuerlig fortbildning för att kunna fortsätta jobba i ett föränderligt arbetsliv. Utredaren menar därför att staten måste se över stödet till omställning och vidareutveckling. Det skulle också öka arbetstagares möjlighet att bli kvalificerade för andra jobb. Enligt utredaren skulle det vara positivt för arbetstagarens egen skull, men också för att de som står längst från arbetsmarknaden skulle få en chans.
Ordförklaring
SMS-jobb betyder att arbetstagaren kallas in vid behov, ofta genom ett sms på mobiltelefonen. Arbetsgivaren har laglig rätt att bestämma dag från dag om en person ska erbjudas jobb eller inte. Ibland är emellertid SMS-jobb en form av allmän visstid, då anställningen kan komma att övergå till en fast anställning. SMS-jobb kan också vara en anställningsform som förhandlats fram i avtal mellan parterna (om parterna är eniga kan de komma överens om andra anställningsformer än de som finns i LAS). I juridiska sammanhang kalls SMS-jobb ofta för intermittenta anställningar. Andra ord för samma sak är arbete vid behov och daglöneri.