Om arbetstagare börjar jobba till sämre villkor än vad som reglerats i kollektivavtal undermineras avtalen. Det brukar kallas för social dumpning. LOs välkända formulering om det fackliga löftet handlar om detta:
”Vi lovar och försäkrar att aldrig någonsin under några omständigheter arbeta för lägre lön eller på sämre villkor än det vi nu lovar varandra.
Vi lovar varandra detta i den djupa insikten att om vi alla håller detta löfte så måste arbetsgivaren uppfylla våra krav!”
För att klara detta kan fem värn upprättas:
- Full sysselsättning: Om det är balans mellan utbud och efterfrågan då är det lika många som vill sälja och köpa arbete. Om alla har jobb finns det ingen risk att arbetslösa ställs mot arbetande. Den som har ett tryggt jobb hotar inte det fackliga löftet.
- Aktiv arbetsmarknadspolitik: Målet är att skydda och stödja de arbetslösa att komma tillbaka i bra jobb. Med utbildning blir det färre arbetslösa och tillgången på arbetssökande kan öka i områden med jobb. Den som är i utbildning hotar inte det fackliga löftet.
- Hög arbetslöshetskassa: Den som har ett arbete betalar till de arbetslösa sa? att de inte ska tvingas ta arbetet till lägre lön eller sämre villkor. Det ska inte löna sig för en arbetsgivare att byta en anställd mot en arbetslös. Sänks a-kassan ökar trycket mot de lägsta lönerna. Den som har en bra a-kassa hotar inte det fackliga löftet.
- Ett starkt anställningsskydd: Lagen om anställningsskydd reglerarar när en arbetsgivare får säga upp en anställning. Vid arbetsbrist gäller turordning – sist in först ut – och lagen ger rätt till återanställning. Detta hindrar att arbetsgivaren byter ut en anställd mot en arbetslös. Den som inte kan bytas ut hotar inte det fackliga löftet.
- Rikstäckande kollektivavtal: Kollektivavtalet gäller alla som säljer samma sorts arbete. Avtalet är bindande för arbetsgivarna. De kan da? inte hota en anställd med lägre lön eller sämre villkor. Avtalet är befrielse från utpressning.