Ungefär hälften av alla sysselsatta har ett arbete som i viss mån eller i hög grad är fysiskt ansträngande. Främst är det anställda i LO-yrken som har ett fysiskt tungt arbete. Det är vidare ungefär lika många kvinnor som män som har ett fysiskt tungt arbete. Däremot är skillnaden mellan hur vanligt det är med ett fysiskt tungt arbete stor mellan olika branscher. Inom byggbranschen, hotell- och restaurang, vård och omsorg samt inom jordbruk, skogsbruk och fiske är det exempelvis särskilt vanligt med tunga lyft.
Människor är inte robotar
Tack vare den tekniska utvecklingen med automatisering och robotisering har tunga lyft försvunnit och arbetsmiljön blivit bättre för flera yrkesgrupper. Samtidigt har robotisering bidragit till att de arbetsuppgifter som blivit kvar ofta blivit repetitiva, vilket lett till förslitningsskador. Om robotiseringen dessutom medför att arbetstakten styrs av robotarnas kapacitet och inte människokroppens, då riskerar människorna att drabbas av förslitningsskador och stressrelaterade sjukdomar.
Snickaren påverkas av målarens kemikalier
Bland annat inom byggbranschen ärver yrkena varandras arbetsmiljörisker när olika yrkesgrupper blir tvungna att jobba parallellt. Det kan betyda att snickare påverkas av målarnas kemikalier och att målarna påverkas av buller från snickeriet. Vilka arbetsmiljöproblem som uppstår hänger följaktligen nära samman med hur arbetet organiseras.
Den fysiska arbetsmiljön påverkas av många saker
Den fysiska arbetsmiljön handlar emellertid inte bara om tunga lyft och ergonomi utan också om temperaturer, buller, luftens kvalitet, besvärliga arbetsställningar och hanteringen av kemikalier. Statistik från Arbetsmiljöverket om alla sysselsatta på arbetsmarknaden visar följande:
- Låsta arbetsställningar och monotona rörelser riskerar att leda till värk, spänningar och förslitningsskador. Till det mest ansträngande hör att arbeta framåtböjd utan stöd för händerna. Omkring 20 procent av de sysselsatta har en sådan arbetsställning under minst en fjärdedel av arbetstiden. Detta är särskilt vanligt inom byggbranschen, vård och omsorg. bland snickare, murare, anläggningsarbetare och undersköterskor. Andelen kvinnor och män som tvingas arbeta framåtböjd är ungefär lika stor.
- Omkring var fjärde anställd utsätts för buller på arbetsplatsen. Särskilt vanligt är det med buller i LO-jobb. Höga ljudvolymer hör till vardagen för bland annat snickare, murare, anläggningsarbetare, process- och maskinoperatörer samt metallhantverks- och reparatörsyrken. Det är fler män än kvinnor som blir utsatta för buller på arbetsplatsen.
- Cirka 25 procent av kvinnor i arbetaryrken och drygt 50 procent av män i arbetaryrken har svårt att tala i normal samtalston under minst en fjärdedel av arbetstiden. Bland lägre tjänstemän är motsvarande andel runt 20 procent och bland högre tjänstemän mellan 5 och 10 procent.
- Omkring 7 procent av alla sysselsatta utsätts för vibrationer som får hela kroppen att skaka. Detta är särskilt vanligt bland transportyrken, inom lantbruk, trädgård, skogsbruk, bland snickare, murare och anläggningsarbetare samt för lagerpersonal. Det är betydligt fler män än kvinnor som blir utsatta för vibrationer i arbetet.
- Många arbetstagare utsätts för ansträngande temperaturer i jobbet. Både för höga och för låga temperaturer (över 30 + eller mindre än 10 +) försämrar komforten och ökar risken för olyckor. Cirka 20 procent av de anställda utsätts för kyla minst en fjärdedel av arbetstiden. Detta är särskilt vanligt bland snickare, murare, anläggningsarbetare, yrken inom lantbruk, trädgård, skogsbruk och fiske samt inom transportyrken. Kyla på arbetsplatser för dem som exempelvis jobbar med frysta livsmedel eller på slakterier kan skapa ökad risk för skärskador och belastningsskador. Nästan dubbelt så många män som kvinnor utsätts för kyla i arbetet. Höga temperaturer kan medföra obehag i form av huvudvärk, illamående etc. Personer med hjärt- och kärlsjukdomar eller kraftig övervikt är extra känsliga. Höga temperaturer i jobbet förekommer bland annat inom industrin.
- Omkring 20 procent av alla sysselsatta kvinnor och 10 procent av alla sysselsatta män utsätts för hudkontakt med rengöringsmedel eller desinfektionsmedel under minst en fjärdedel av arbetstiden. Detta är särskilt vanligt bland undersköterskor och sjuksköterskor.
- Omkring 25 procent av alla sysselsatta män och 15 procent av alla sysselsatta kvinnor är utsatta för luftföroreningar under minst en fjärdedel av arbetstiden. Detta är särskilt vanligt inom metall- och reparationsyrken och bland snickare, murare, anläggningsarbetare och process- och maskinoperatörer.
- Drygt en tredjedel av alla sysselsatta har ont i övre delen av rygg eller nacke minst en dag per vecka. Detta är särskilt vanligt bland socialsekreterare, inom serviceyrken och bland undersköterskor med flera. Det är nästan dubbelt så många kvinnor som män som får ont i övre delen av ryggen och nacken. Vidare har omkring en tredjedel av alla sysselsatta ont nedre delen av ryggen minst en dag per vecka. Andelen är särskilt hög bland undersköterskor och i yrken med kortare krav på utbildning eller introduktion. Också när det gäller ont i nedre delen av ryggen är det en överrepresentation av kvinnor. Det är även omkring en tredje del av alla sysselsatta har ont i axlar eller armar minst en dag per vecka handlar det om cirka en tredjedel av alla sysselsatta. Även i detta fall ligger andelen särskilt hög bland undersköterskor men också bland transport- och maskinföraryrken. Det likaledes betydligt fler kvinnor än män som har ont i armar och axlar.
- Drygt hälften av alla sysselsatta kommer minst en dag per vecka hem från arbetet och är uttröttade i kroppen. Andelen kvinnor som är uttröttade är något fler än andelen uttröttade män, 54 respektive 48 procent.