Facklig styrka, kollektivavtal och arbetsmarknadslagar sätter ramar för hur arbetsplatserna fungerar. Men de anställdas inflytande och kontroll över det egna arbetet är också beroende av tekniska förändringar, hur arbetsplatsen är organiserad och av hur arbetet leds.
Nya styrmetoder i arbetslivet
Under de senaste årtiondena har arbetslivet gått igenom stora förändringar. Digitalisering och robotisering har förändrat innehållet i många jobb. De tekniska förändringarna har också lett till att vissa jobb har försvunnit medan nya har kommit till. En annan stor förändring är att mycket verksamhet som tidigare drevs i offentlig regi nu sköts av privata entreprenörer, det gäller inte minst inom områden som utbildning, vård och transporter. Ytterligare en förändring är att nya styrmetoder fått genomslag i arbetslivet. Inom offentlig sektor har det exempelvis blivit vanligt med New Public Management, vilket betyder att verksamheten organiseras som om den var utsatt för marknadsstyrning. Till detta kan även tillfogas att det blivit vanligare med osäkra anställningar, däribland så kallade sms-jobb som främst förekommer i LO-yrken.
Kvinnor har mindre kontroll över arbetet än män
Möjligheten att påverka sin egen situation varierar samtidigt starkt mellan olika arbetstagare. Trenden är att fler anställda tycker att de har inflytande över det egna arbetet, men att det främst är tjänstemän som upplever att de har fått en ökad kontroll över jobbet. Däribland handlar det om att påverka var och när arbetet ska utföras och att kunna påverka tempot i arbetet. I alla dessa avseenden har arbetare betydligt mindre kontroll över det egna arbetet än tjänstemän. Det finns också skillnader mellan kvinnor och män, där kvinnor har mindre kontroll över arbetet än män. Den skillnaden är dock inte alls lika stor som skillnaden mellan arbetare och tjänstemän.
Inflytande över arbetet motverkar stress
Möjligheten att kunna kontrollera och styra det egna arbetet har stor betydelse. Stressen ökar för de anställda som aldrig eller sällan kan påverka var och när de ska arbeta, som inte kan styra tempot och som inte kan påverka när de ska vara lediga. Detta får också effekter utanför jobbet, den som inte kan styra sina arbetstider får det svårare att klara familjeliv och föräldraskap. Det förstärker stressen ytterligare.
Litet inflytande över det egna arbetet är därför en riskfaktor, risken ökar för psykisk belastning. Eget inflytande över arbetet har däremot en effekt som motverkar stress och bidrar till ökad hälsa.
En nordisk studie visar att små möjligheter att påverka det egna arbetet ökar sannolikheten för ohälsa och sjukskrivning. Forskarna som genomfört studien menar därför att företag och offentliga arbetsplatser bör bli bättre på att låta de anställda få vara med och planera det egna arbetet och den egna arbetstiden. Särskilt viktigt är detta när arbetet är fysiskt eller psykiskt påfrestande.