Möjligheten för arbetstagare att påverka och förbättra arbetsmiljön handlar om makt. Skyddsombudens uppgift är att verka för en god arbetsmiljö. För att klara uppdraget har skyddsombudet fått en stark juridisk ställning. I själva verket finns inga andra fackliga företrädare som har en lika stark rättslig ställning som skyddsombuden. De har till och med rätt att stoppa arbetet.
Ett annat verktyg som skyddsombuden kan använda är en så kallad ”6.6.a” (från paragrafen i arbetsmiljölagen). Det betyder att ett problem påtalas för arbetsgivaren. Om det inte ger resultat sker en anmälan till Arbetsmiljöverket.
Skyddsombud har möjlighet att påverka arbetsmiljön
I avhandlingen Skyddsombud i allas intresse (2004) analyserar Maria Stenberg, docent i arbetsmiljörätt, skyddsombudens uppkomst och möjlighet att påverka från starten år 1912 fram till våra dagar. Genom att gå igenom 400 fall har hon funnit att skyddsombud har möjlighet att påverka arbetsmiljön. Att först anmärka på en brist för att sedan vända sig till Arbetsmiljöverket är den metod som gett störst resultat. Avhandlingen visar också att skyddsombuden ofta använder sin makt för att förebygga psykosociala problem så som våld, stress eller missnöje med chefen.
Skyddsombudens arbete påverkar maktbalansen i arbetslivet
En slutsats är att förändringar av de regler som styr skyddsombudens arbete påverkar maktbalansen i arbetslivet. Men inte bara det har betydelse, utan också skyddsombudens arbetsvillkor. Framför allt om i vilken grad arbetsgivarna respekterar skyddsombudens arbete. En rapport från LO visar att en tredjedel av alla skyddsombud hindras i sitt uppdrag, 12 procent har utsatts för trakasserier och 6 procent har hotats eller utsatts för våld. Störst andel trakasserade skyddsombud finns inom Hotell- och restaurangfacket med 19 procent. Störst andel hindrade skyddsombud finns inom Transport med 46 procent. Uppgifterna kommer från en enkät som LO genomförde under år 2016. Då fanns det 59 492 skyddsombud inom LOs förbund.
Fenomenet arbetsmiljödumpning
Inte bara arbetstagare utan också seriösa arbetsgivare förlorar på att skyddsombuden inte får möjlighet att utföra sitt uppdrag. Om företag som tar ansvar för en god arbetsmiljö blir utkonkurrerade av företag som saboterar arbetet för att få en säker miljö, då riskerar konsekvensen att bli en negativ spiral. Inom de fackliga organisationerna kallas detta fenomen för arbetsmiljödumpning.