Alltid goda tider hos näringslivseliten

Publicerad i Dagens Industri 13 februari 2024

De senaste åren, med först pandemi och därefter en levnadskostnadskris, har drabbat många vanliga hushåll hårt ekonomiskt. När vi LO-ekonomer nu släpper vår årliga rapport om maktelitens inkomster är det dock tydligt att för vissa råder det alltid goda tider. Inkomsterna i näringslivseliten har ökat explosionsartat de senaste decennierna och inte ens kristider verkar mana till eftertanke.
I september 2022 aviserade H&M att det var dags för ett sparpaket. Krisåren hade gjort avtryck. Paketet skulle ge årliga besparingar på cirka två miljarder kronor. Relativt snabbt visade det sig att besparingarna på den svenska marknaden handlade om omfattande hyvling – det vill säga färre timmar i kontrakten för dem som arbetar i företagets butiker. Det var de anställda som skulle dra åt svångremmen. Även personer som arbetat i företaget under många år fick nya kontrakt med så få timmar att de inte längre gick att försörja sig på. H&M:s nu avgående vd:s ersättning verkar dock inte ha varit en del av sparpaketet. Hennes deklarerade inkomst av tjänst ökade 2022 med 53 procent jämfört med föregående år.

I vår rapportserie Makteliten har vi följt inkomstutvecklingen för eliten inom samhällets olika maktsfärer sedan 1950. En grupp sticker ut – näringslivseliten som i vår undersökning representeras av VD:arna på 50 svenska storföretag. Mellan 1980 och 2022 har denna grupps genomsnittliga inkomst före skatt ökat från motsvarande 9 gånger en industriarbetarlön till 67 gånger industriarbetarlönen.
Som fallet H&M med all önskvärd tydlighet visar leder inte ens kristider till besinning. Under 2022 ökade inkomsten av tjänst för ett tiotal av VD:arna i vår undersökning med mer än 20 procent. Förutom H&M handlade det om Hexagon, Holmen, Sandvik, Husqvarna, BillerudKorsnäs, Skanska, NCC och Trelleborg. Detta samtidigt som inflationen stack i höjden och vanliga löntagare manades till återhållsamhet inför den stundande avtalsrörelsen. Vår lönebildningsmodell visade sig kunna hantera den höga inflationen och ansvarstagande avtal slöts under våren 2023, utan risk för en löne-prisspiral, för att alla löntagare så snart som möjligt ska kunna få reallöneökningar igen. Men att samma ansvarstagande ska gälla näringslivseliten är tydligen långt ifrån en självklarhet.

Ser vi till inkomstutvecklingen i näringslivseliten de sista tre åren som det finns deklarerade inkomster för, 2019-2022, så har den genomsnittliga relativinkomsten i gruppen ökat med motsvarande sju industriarbetarlöner. Detta alltså under en period när pandemin tvingade Sveriges löntagare att pausa lönehöjningar och skattebetalarna finansierade omfattande stödprogram till näringslivet, när vi såg den högsta inflationen på decennier och när snabba räntehöjningar skapade oro för annalkande lågkonjunktur.

Ett vanligt argument för höga ersättningar till makteliten är att de har höga krav på sig att kunna fatta ansvarsfulla beslut i en föränderlig värld. Att inkomsterna för näringslivets mäktigaste, under de omständigheter som rått de senaste åren, fortsätter att dra ifrån vanligt folks är befängt och visar på allvarligt bristande förståelse för vad som är rimligt agerande från samhällets maktelit i kristid.
Behövs ytterligare kvitto på att delar av näringslivseliten inte greppar att kristider kräver ansvar – även från de med mest makt i samhället – har vi de senaste veckornas fått rapport efter rapport om enorma vinster och rekordutdelningar från storbankerna. Vinster finansierade av vanliga löntagare när gapet mellan bankernas in- och utlåningsränta har mer än dubblerats på två år. Kanske ett tecken på att förståelsen för vad ens beslut får för konsekvenser för vanligt folk lätt börjar halta när man (likt genomsnittet för storbankernas VD:ar) har en årsinkomst på 15,3 miljoner?
Historiskt har det gått som bäst för Sverige när såväl löntagare som kapital agerat ansvarsfullt. Detta hotas nu av maktelitens girighet. Näringslivet måste agera. Som ett minimum, för att näringslivselitens inkomster inte ska fortsätta dra ifrån, bör arbetsmarknadens parters lönemärke framöver också binda toppcheferna. Varför ska en VD ha en högre procentuell löneökning än en arbetare?

Det är dock uppenbart att politiken också behöver agera om vi vill stoppa utvecklingen där de med högst inkomster och mest makt i samhället drar ifrån. Det är dags att höja skatten för de med de högsta inkomsterna och avskaffa kryphålen i skattesystemet, inte minst vad gäller beskattningen av kapitalinkomster.

Anna Almqvist, LO-ekonom
Niklas Blomqvist, LO-ekonom
Thomas Carlén, LO-ekonom
Peter Gerlach, LO-ekonom
Torbjörn Hållö, LO-ekonom
Anna-Kirsti Löfgren, LO-ekonom
Fredrik Söderqvist, LO-ekonom