Det talade ordet gäller
Mötesdeltagare,
Första maj präglas av ljus, hopp och framtidstro.
Av att våren äntligen är här.
I naturen och i politiken.
Samtidigt sveper krigets isvindar genom Europa.
Ukraina är satt i lågor av den ryska diktatorn, miljontals har flytt för sina liv. Tusentals har dödats och skyfflats ner i massgravar.
Bilderna skakar en hel omvärld.
Berättelserna är nästan omöjliga att ta in.
Vi som är fackligt aktiva vet att det är vår gemensamma plikt att göra det vi kan för ukrainare som kommer till Sverige, och kämpa även för deras framtidsutsikter och trygghet.
Solidaritetsarbetet pågår i detta nu i förbund och avdelningar, över hela landet.
Alla kan inte göra allt, men alla kan göra något.
Om du har möjlighet skänk gärna en slant till Palmecenters ukrainainsamling.
Att vi hjälps åt är en förutsättning för vår egen och ukrainarnas frihet och säkerhet.
För sex år sedan besökte jag Kyiv tillsammans med Europafacket.
Vi var där för att bistå ukrainska arbetare att organisera sig och bygga sin demokrati
Jag trodde aldrig att vi bara några år senare skulle behöva försvara deras frihet och deras liv.
Men det behöver vi,
Och det gör vi.
Och vi vägrar låta oss tystas
Tvärtom,
Vi ska säga ifrån, så högt vi bara kan.
Så högt att vårt budskap når krigsförbrytaren i Moskva,
Där han gömmer sig bakom Kremls murar:
Vi ger aldrig upp vår kamp för alla folks frihet!
Vi ger aldrig upp vår internationella solidaritet!
Vi ger aldrig upp vårt stöd till ukrainas folk!
Ryssland – ut ur Ukraina!
Kamrater,
Internationell solidaritet är inte ett slagord
det är ett arbete där vi deltar med full kraft.
För vi är djupt upprörda över orättvisorna i världen.
För att vår framtid hänger nära samman med andra människors framtid.
För att social otrygghet och stora klyftor mellan rika och fattiga inte bara är ett problem i andra länder, utan också hos oss.
För ekonomiska problem skapar oro,
oro för framtiden,
oro för hur veckan ska gå ihop.
Oro för den ständigt minskade summan på kontot ska räcka ända till den 25:e
Den svenska ekonomin är i grunden stark
Men det märks inte för den som för varje vecka får ökade kostnader
När livsmedelspriserna ökar, när bensinen blir dyr.
När elräkningen blir rekordhög.
Lånen blir dyrare när räntorna sticker iväg.
Då är det lätt att känna sig uppgiven.
Då är det lätt att tappa framtidstron.
På många sätt går utvecklingen i världen framåt, men samtidigt så ser vi flera fruktansvärda krig. Inte bara i Ukraina utan också i Jemen. Syrien, Etiopien.
Många människor lever ett bättre liv nu än någonsin tidigare, men bara 14 % av världens befolkning lever i en demokrati, och många gånger är demokratin hotad.
Och sen har vi klimathotet.
Häromveckan kom den nya rapporten från FN:s klimatpanel och den visar mycket tydligt:
Vi har inte har lång tid på oss att vända utvecklingen och undvika en total klimatkatastrof
Vi ser stora utmaningar och orättvisor.
Och då är det vår gemensamma plikt att inte sitta stilla eller ta ett steg tillbaka.
Vi måste hålla blicken stadigt framåt.
Det är därför vi samlas här idag, för att ge uttryck för vår vision om ett samhälle präglat av en stark socialdemokrati.
Det finns ett gammalt uttryck som jag tycker om:
”Förbanna inte mörkret, tänd ett ljus”.
Och det tänds ljus hela tiden.
Just nu, i det mörker som omger oss.
Människor öppnar sina hem för flyktingar.
Organiserar sig i fackföreningar.
Röstar på politik som har en chans att rädda klimatet
Vi är många som vägrar att ge upp.
Christian Smalls, anställd på Amazon i New York, gav inte upp.
Han och hans arbetskamrater vann nyligen en historisk strid.
De lyckades organisera sig och bilda en fackklubb på Amazon, ett av världens mest antifackliga företag.
Gav upp gjorde inte heller Walla Dino och Mirela Velagic på Zarabutiken i Helsingborg. Tillsammans med sin fackklubb tog de fajten mot bristande bemanningsplanering och orimliga scheman.
För det fick de LO:s utmärkelse Årets fackliga hjältedåd för några veckor sedan.
Inte heller sömmerskan Alma Norsell gav upp.
I början av 1900 talet startade hon en mängd kvinnoklubbar, bland annat den i Arvika och här i Karlstad och så småningom blev hon ledamot i stadsfullmäktige.
I ett brev till kvinnoförbundets tidning Morgonbris 1914 berättar hon om den starka känslan av gemenskap, trots alla motgångar.
Om blandningen av stolthet och nervositet när hon gick i förstamajdemonstrationerna.
”Hur livligt erinrar jag mig ej rörelsens första skede!
Det var ej så stor skara kvinnor då som hade mod att gå med,
men man var så tacksam mot dem som följde med från trottoarkanten
och in i ledet när man bad dom.”
Tror ni inte att Alma Norsell kände sig uppgiven ibland?
I ett grymt klassamhälle där kvinnor inte ens hade rösträtt?
Där ingen utom dom själva stod upp för arbetarkvinnornas rättigheter.
Men hon och hennes kamrater gav inte upp.
De förbannade inte mörkret, de tände ett ljus.
Hon var en av de många som var med och byggde folkhemmet.
För henne och för hundratusentals andra blev 1900-talets stora sociala reformer en befrielse.
Vi är många som har växt upp i det folkhemsbygget.
Det gjorde jag själv.
I Göteborg. På Adventsvägen i Kortedala.
Pappa jobbade på Volvo.
Morsan var dagmamma.
Jag minns när sista terminen i högstadiet närmade sig –
och det var dags att bestämma vad det skulle bli av en.
Då blev det så tydligt att jag inte var Therese.
Jag var Adventsvägen 27 i Kortedala.
Barn till en dagmamma och en Volvoarbetare.
Jag och de andra arbetarungarna i Kortedala fick höra att det inte var någon idé att vi läste vidare.
Vi skulle ju ändå bli affärsbiträde eller sortera kullager på SKF.
Det har hänt mycket sedan dess.
Men visst finns det än idag adresser med samma klang
som Adventsvägen i Kortedala hade när jag växte upp, även här i Karlstad?
Sverige är fortfarande ett klassamhälle.
För några månader sedan presenterade vi på LO vår årliga undersökning om inkomstskillnader i Sverige.
Vi mäter skillnaden mellan vad vi kallar ”makteliten”, till exempel näringslivets direktörer, och vanliga arbetare.
1980, motsvarade maktelitens inkomst 4,9 arbetarlöner.
Idag har toppdirektörerna en inkomst som motsvarar 65 industriarbetarlöner
Förra året, mitt under brinnande pandemi, fick vd:arna för Sveriges största börsbolag dessutom rejäla lönelyft, i genomsnitt 48 miljoner.
Detta är samma direktörer som brukar mana LO-förbunden till ”återhållsamhet” i avtalsrörelsen.
Men det är inget nytt, det har direktörer och arbetsgivare sagt i varenda avtalsrörelse så länge jag varit med.
Och det är över 30 år nu!
Och vårt svar är detsamma:
Glöm det!
* * *
Mötesdeltagare,
Klassamhället 2022 kan beskrivas i siffror.
Men bakom varje siffra finns ett människoöde.
Där finns den ensamstående mamman som hoppades på en trygg framtid för sig och barnen. Men som fick en otrygg visstidsanställning och otillräcklig sjukförsäkring.
Där finns den arbetslöse industriarbetaren som hoppades på trygghet i väntan på nytt jobb. Men som fick Nordens sämsta a-kassa.
Där finns sjuåringen som skulle behöva lite extra stöd och uppmärksamhet i skolan.
Men som inte får det. Lärarna är för få och de har inte tid.
Många tycker kanske att sådana här uppräkningar bara är retorik.
Men de här människorna finns.
Och för dem är inte klassamhället bara ett ord.
Det är verkligheten för vanligt folk.
Det duger inte.
Sverige kan bättre än så.
Sverige måste kunna bättre än så!
Klyftorna måste minska!
Jämlikheten måste öka!
Sverige kan bättre!
det kan bara ske med en starkare socialdemokrati!
En socialdemokrati som byter otrygghet mot framtidstro och ett gott liv.
Tro inte att det kommer att ske med en regering ledd av Kristersson med Åkesson i knäet.
De vill sänka skatten för de rika
Försvaga a-kassan
Försämra sjukförsäkringen
Elda på vinster i välfärden som leder till ojämlikhet och segregation
Under finanskrisen 2008, vad gjorde högern då? Ingenting, (förutom att sänka skatten då!)
De senaste åren av pandemi har Socialdemokraterna trots högermajoritet i riksdagen genomfört en hel del bra politik:
Jag tänker till exempel på
Kunskapslyftet med över 96 000 nya utbildningsplatser inom vuxenutbildning, yrkeshögskola, folkhögskola och högskola
Korttidsarbeten som räddade hundratusentals jobb när pandemin slog till.
Ett nytt system för omställning som ger möjlighet att vidareutbilda sig eller yrkesväxla mitt i livet.
Och 44 nya miljarder för att stärka välfärden.
För att bara nämna några exempel.
Detta är bra socialdemokratisk politik.
Detta är politik som har vanligt folks intressen i första rummet.
Men det är inte tillräckligt.
Skattesystemet måste göras om så att dom rikaste bidrar mycket mer än idag.
Det är inte vettigt att du betalar mer skatt på din lön än dom som tjänar pengar på börsen!
Om man blir sjuk eller arbetslös ska man få stöd att komma tillbaka till jobbet,
inte kastas ut i fattigdom.
Den tillfälliga höjningen av a-kassetaket som regeringen införde under pandemin, måste permanentas och följa löneutvecklingen för att inte urholkas.
Vi måste skrota det orättvisa karensavdraget
som slår hårt mot vanligt folk som idag inte har råd att vara hemma när de är sjuka
Och när man går i pension, då ska pengarna räcka till att leva ett gott liv.
Pensionsåldern ska inte höjas förrän arbetsmiljön och tryggheten förbättrats för LO-förbundens medlemmar. Så kroppen håller ett helt arbetsliv
Vänner,
Grunden för jämlikhet är arbete.
Arbete åt alla är arbetarrörelsens mest klassiska krav.
Det var bland parollerna då Alma Norsell som jag nämnde tidigare och hennes kamrater demonstrerade på Första Maj för hundra år sedan.
Och det är bland våra paroller här idag.
För det är självklart: alla som kan arbeta ska arbeta.
Och det ska vara ett tryggt arbete, med bra lön, schysta villkor och en mänsklig arbetsmiljö.
Men så är det inte idag.
De otrygga anställningarna breder ut sig och unga och arbetarkvinnor är särskilt utsatta.
Ungdomar kan inte flytta hemifrån för det är så dyrt. Så kan vi inte ha det.
Därför vill vi se rejäla offentliga investeringar i klimatomställning, utbildning
och bostäder som folk har råd att bo i.
Det ger såväl jobb som tillväxt många år framåt.
Men framtidens trygga jobb kräver också vägar och järnvägar och en fungerande kollektivtrafik.
Som inte är för dyr.
Som går när människor ska ta sig till och från jobbet.
Vi tror inte på att skapa nya låglönesektorer eller konkurrera med dåliga arbetsvillkor.
Ett hållbart samhälle är hållbart för alla.
Därför ska vi satsa på yrkesutbildning och omställning
Jag är glad att man nu får högskolebehörighet för gymnasiala yrkesprogram
Det kommer göra att fler söker sig dit
Folk ska kunna ta dom jobb som finns, och de jobb som kommer.
Vänner,
Mer måste göras mot brottsligheten.
Men är det en facklig fråga, kanske någon undrar?
Ja, det är det. Många av LO-förbundens medlemmar är oroade över att utsättas för brottslighet. Var femte LO-medlem har dessutom själva utsatts för hot eller våld på jobbet.
LO-förbundens medlemmar bekämpar också brott.
Brandmän släcker bilbränder,
väktare skyddar bostadsområden,
kriminalvårdare hindrar återfall
och fritidsledare upptäcker i tid, unga som hamnat på glid.
Vi måste också bekämpa arbetslivskriminaliteten.
Vi ska skärpa straffen för arbetsgivare som utnyttjar människor genom vidriga arbetsförhållanden - och stärka skyddet för de anställda.
Svenska kollektivavtal ska gälla för alla på svensk arbetsmarknad – oavsett var du kommer ifrån!
Vi såg också nyligen de avskyvärda upploppen i Vivalla, Skäggetorp och Rosengård, där poliser skadades och våra medlemmar utsattes för våld i de områden de bor i.
Där finns barn som dagen efter upploppet gick till skolan och möttes av vandalism och nedbrända klassrum. Där finns föräldrar som känner hopplöshet inför framtiden.
Så visst är brottsligheten en rättvisefråga för våra medlemmar.
Men, att stärka polisen och höja straffen är bara halva svaret.
Vi behöver hela svaret.
Därför måste vi satsa ordentligt på välfärden.
Vi vill ha en välfärd där vi är medborgare, inte kunder.
Vi vill att alla ska få vård efter behov, inte att de som kan betala extra får gå före.
Och vinstintressena måste bort.
Alla barn ska vara trygga barn, få kunskaper och utvecklas i skolan.
Fler måste vilja arbeta i skolan, vården och omsorgen.
En förutsättning för det är hållbara, hälsosamma arbetstider
en bra arbetsmiljö
Och hög kvalité!
Därför kräver vi en välfärdssatsning på 201 miljarder kronor de närmsta fyra åren.
Det behövs för att inte bara upprätthålla välfärden, utan också utveckla och förstärka den.
201 miljarder kronor, det skulle kunna innebära 102 000 fler arbetskamrater
Det vet vi, att det behövs!
* * *
Mötesdeltagare!
Vårt land har enorma möjligheter.
Men det finns revor i folkhemmet.
Klyftorna mellan människor växer och otryggheten ökar.
Men det behöver inte vara så. Framtiden är inte ödestämd.
Vi kan ändra på den, om vi bestämmer oss för det.
Det är tid för rättvisa.
Det är dags att ta tillbaka kontrollen.
Vi ska åter till full sysselsättning!
Vi ska stärka välfärden!
Vi ska öka tryggheten för vanligt folk!
Och svaren på Sveriges problem finns inte hos de som vill ställa arbetare mot arbetare beroende på vilket land vi är födda i.
Inte hos de som tycker att vi ska betala högre skatt på lön än den som tjänar pengar på börsklipp. Eller som tycker arbetare är lata och måste pressas till låglönejobb och sämre a-kassa.
Svaren finns bara i reformer som gör skillnad på riktigt.
Som ökar jämlikheten, rättvisan och tryggheten för vanligt folk.
Idag för 44 år sedan talade Olof Palme här i Karlstad på Första Maj.
Han sade bland annat så här:
”Första maj är solidaritetens och trygghetens dag. Det är en dag då man med särskild styrka upplever gemenskapens och sammanhållningens betydelse för att kunna skapa en bättre framtid”.
Och starkare än på mycket länge känner vi hur viktigt det är att samlas i gemensam protest mot otrygghet och orättfärdighet.
Mötesdeltagare,
Palmes ord är lika aktuella idag som för 44 år sedan.
Så, nu ska vi tala med våra grannar, vänner och arbetskamrater
Nu ska vi tala om politik som gör skillnad!
Det enda parti som har både kraften och viljan att genomföra en sådan politik är Socialdemokraterna!
Så låt oss bygga både Karlstad och hela vårt land utifrån våra värderingar
om frihet, jämlikhet och solidaritet!
Tack ska ni ha!