Det första huvudavtalet, som brukar kallas Saltsjöbadsavtalet, tecknades 1938 av LO och SAF, Svenskt Näringslivs föregångare, med syfte att parterna skulle reglera förhållanden och lösa konflikter på arbetsmarknaden utan statlig inblandning.
Huvudavtalet sätter upp spelreglerna för arbetsmarknadens parter och täcker fyra områden; lösning av tvistefrågor, uppsägning av arbetare, ekonomiska stridsåtgärder samt samhällsfarliga konflikter.
Huvudavtalet har populärt kommit att kallas för Saltsjöbadsavtalet då det slöts på ett hotell i Saltsjöbaden. Den så kallade Saltsjöbadsandan beskriver det samförstånd mellan arbetsmarknadens parter som huvudavtalet är ett uttryck för.
Huvudavtalet gäller än i dag och de avtalsslutande parterna är Svenskt Näringsliv (SN) och LO.
Förhandlingar om nytt huvudavtal
Efter ett gemensamt initiativ inledde parterna samtal om ett nytt huvudavtal hösten 2007. Från LOs sida var ambitionen att skapa moderna regler för hela den privata arbetsmarknaden, väl anpassade till de förutsättningar som gäller för arbetsgivare, fackliga organisationer och alla anställda.
LO ville få till stånd ett nytt huvudavtal som skulle stärka ungdomarnas möjligheter på arbetsmarknaden, bättre rehabiliteringsinsatser, starkare anställningsskydd samt bättre skydd vid rationaliseringar och uppsägningar.
För LO var det också angeläget att reglera parternas ansvar för att kollektivavtal ska vara det viktigaste regleringsinstrumentet på den svenska arbetsmarknaden.
Svenskt Näringsliv ville ha kraftiga inskränkningar i rätten att vidta stridsåtgärder och sympatiåtgärder. De ville förbjuda stridsåtgärder mot företag där fackföreningen saknar medlemmar. Dessutom ville få in regler som i princip skulle avskaffa dagens anställningsskydd genom en ensidig rätt för arbetsgivaren att bestämma vem som ska förlora sitt arbete vid arbetsbrist.
I mars år 2009 avslutade Svenskt Näringsliv förhandlingarna då de inte fått gehör för sin ambition att begränsa stridsrätten och avskaffa anställningsskyddet.
LO begär förhandling med Svenskt Näringsliv
I november 2017 begärde LO förhandling med Svenskt Näringsliv. Efter att 2015 ha arbetat fram dokumentet Gemensamma långsiktiga mål, arbete i LO-styrelsen och LOs avtalsråd och ett stort antal regionala konferenser med förtroendevalda och lokalombudsmän konstaterade LO att förhandlingsvägen måste prövas för att få till förbättringar av LO-kollektivets villkor. LOs representantskap beslutade under hösten 2017 att förhandling skulle begäras.
LO ville uppnå en bred överenskommelse som bland annat skulle innefatta en begränsning av användning av visstidsanställningar, heltid som norm, begränsning av inhyrning för permanent arbetskraftsbehov, förbättrad kompetensutveckling, en bättre omställning för alla och en översyn av a-kassan.
Svenskt Näringsliv besvarade begäran med att framföra sina krav. De ville ha förändringar i anställningsskyddet, bland annat gällande turordningsreglerna och saklig grund, både i lag och kollektivavtal. De kunde tänka sig att diskutera förutsättningar för kompletterande utbildningar.
Förhandlingarna gick trögt i början. Ett flertal händelser inträffade under åren 2018-2019, ett riksdagsval, Januariavtalet förhandlades fram, PTK begärde förhandling med Svenskt Näringsliv med huvudsaklig inriktning på omställningsfrågor och omstruktureringar hos Svenskt Näringsliv. Som bestämts i Januariavtalet tillsattes en utredning med namnat En moderniserad arbetsrätt. Av Januariavtalet framgick att utredningsförslaget skulle läggas till grund för förändringar i LAS om parterna inte lyckades träffa en överenskommelse som ger en ökad flexibilitet för arbetsgivarna. Förslaget som lades fram i juni 2020 innebar ett stort anta försämringar av anställningsskyddet och en svag skrivning om möjlighet till kompetensutveckling för arbetstagare.
Parterna LO, PTK och Svenskt Näringsliv beslutade att förhandla tillsammans. Förhandlingen tog fart och i oktober 2020 presenterades ett preliminärt förhandlingsresultat. Överenskommelsen innehöll krav på staten gällande förändringar i LAS, omställning och kompetensutveckling. Vidare ett förslag på ett nytt huvudavtal som skulle träda i kraft om parterna bedömde att staten fullgjort de parterna krävt. Huvudavtalet innehåller regleringar om turordning och ersättning vid inhyrning och en kraftigt förbättrad omställningsförsäkring.
PTK och Svenskt Näringsliv sa ja till förslaget, men LO sa nej eftersom LO ansåg att resultatet inte var tillräckligt bra. Regeringen beslutade att lagstifta enligt överenskommelsen PTK – Svenskt Näringsliv i månadsskiftet oktober/november.
Efter förbättring av överenskommelsen gällande visstider och inhyrning anslöt sig IF Metall och Kommunal till överenskommelsen.
Under våren 2021 begärde LO på nytt förhandling med Svenskt Näringsliv. Syftet var att förhandla om den gällande omställningsförsäkringen som annars skulle upphöra i oktober 2022. Detta för att de förbund som inte skulle ansluta sig till huvudavtalet fortsatt skulle ha en omställningsförsäkring. Ett avtal om en förbättrad omställningsförsäkring träffades.
På ett extra representantskap i november beslöts att LO skulle anta överenskommelsen LO – Svenskt Näringsliv. Skälen som LO angav för att ansluta sig var bland annat att en anslutning ger makt till LO-kollektivet och stärker kollektivavtalsmodellen, stärker LO internt och förhindrar politiska ingrepp på arbetsmarknaden.
I juni 2022 konstaterade parterna att staten fullgjort de krav som parterna ställt. Det beslöts att det nya huvudavtalet LO – Svenskt Näringsliv ska träda i kraft den 1 oktober 2022. Huvudavtalet gäller för de förbund som väljer att ansluta sig.