Laval - en politisk fråga du kan påverka i EU-valet

A-kassan kvaddades på tre månader men när det gäller att justera utstationeringsdirektivet efter Lavaldomen går det långsamt. Det finns en överhängande risk att den borgerliga svenska regeringen lägger sig platt inför EG-rätten. Regeringen verkar inte förstå innebörden i grundtanken med EG-rätten och EG-systemet som en dynamisk process där gränserna ska testas i en ständig dialog. Systemet slutar att fungera om medlemsstaterna låter sig ovillkorligt disciplineras.

Processen fortsätter kring Laval. På europaplanet handlar det nu om hur utstationeringsdirektivet ska ändras. I Sverige ska lagstiftningen anpassas till EG-domstolens dom och inom fackföreningsrörelsen tar vi itu med utformningen av EU-anpassade kollektivavtal.

LOs jurist Claes-Mikael Jonsson tycker att det vi kan göra på den svenska arenan tar för lång tid och han förklarar vad som händer nu efter Lavaldomen.

A-kassan kvaddades på tre månader
- Det tog tre månader för den borgerliga regeringen att kvadda a-kassan och köra den nedför avgrunden men när det gäller att komma tillrätta med de inhemska åtgärderna för att rätta till möjligheterna att teckna kollektivavtal och förbättra situationen för arbetstagarorganisationerna tar det nästan två år. Det är en onödigt utdragen process. I Danmark har man redan antagit en lag.

Det pågår en europeisk politisk process och en debatt som handlar om hur utstationeringsdirektivet ska ändras. Direktivet har blivit ett maximidirektiv som förhindrar likabehandling av arbetstagare när de jobbar tillfälligt i andra EU-länder. Domen i Lavalmålet innebär en intolerans mot de olika medlemsländernas arbetsmarknadssystem.

LO vill ha socialt protokoll
Vi har ett system på EU-nivå där de ekonomiska friheterna är överordnade de grundläggande rättigheterna. Ingen annanstans fungerar det så att ekonomiska friheter står över grundläggande fackliga rättigheter.

- Detta är oacceptabelt. Vi vill att det ska vara tvärt om. Det kallas socialt protokoll och det vill vi ha in i fördraget men då måste alla 27 medlemsländerna, med 27 olika arbetsmarknadssystem, skriva under. När det kan ske står skrivet i stjärnorna.

Ljuset i det här är att EU inte bara byter päron mot päron utan också apelsiner mot bananer och allt annat och det är möjligt att kanske få till stånd ett socialt protokoll mot att byta bort något annat. Utvecklingen kring Lissabonfördraget har visat att det är väldigt tungt och svårt att få till ändringar i fördraget.

- Frågan är hur villiga medlemsstaterna är att ge sig in i det här igen efter traumat med Lissabonfördraget. Det är en väldigt politisk fråga vad som är viktigast.

Det är i stora drag vad som händer på den europeiska agendan. Där agerar vi framförallt genom Europafacket för att få till de här ändringarna.

Gemensam facklig syn
På den inhemska arenan har en remissrunda precis avslutats med det vanliga lagstiftningsförfarandet. Det finns en samlad gemensam facklig syn med TCO och SACO på att utstationeringsdirektivet inte får användas för att underminera svenska lönebestämmelser och att vi måste återupprätta likabehandlingsprinciperna. LO och TCO har skrivit ett gemensamt remissvar och SACO har avgett ett i samma anda.

- Vi tycker att Lavalutredningens förslag i grund och botten är bra och att det försvarar den svenska kollektivavtalsmodellen. Men det finns också svagheter. Utredningen föreslår att det i praktiken ska bli frivilligt för utländska företag att tillämpa svenska kollektivavtal. Ett utländskt företag som uppger att de redan tillämpar villkor som motsvarar de svenska får det enkelt att kringgå kravet på svenskt kollektivavtal. Det här kallas kryphålet eller bevisregeln. Den är ett onödigt hinder för att träffa kollektivavtal. Vi kräver av den svenska regeringen att bevisregeln antingen stryks eller att en annan form av bevisregel införs.

I grund och botten är Lavalproblematiken en politisk fråga. Juridiken ger inte svar på om lönekonkurrens är bra eller dåligt.

Svenskt Näringsliv är militanta
- Min bedömning är att Svenskt Näringsliv använder juridiken i politiska syften. Om Lavalutredningens förslag går igenom, med eller utan bevisregel, måste vi ta fram EU-anpassade kollektivavtal där förbundens riksavtal filtreras ner till att innehålla kärnvillkoren i kollektivavtalen. De EU-anpassade kollektivavtalen ska gälla gentemot utländska företag. Helst hade vi velat utforma dessa tillsammans med Svenskt Näringsliv för att ge högre legitimitet åt avtalen men de har blivit väldigt militanta och konfliktinriktade. Sannolikheten är stor att vi får utforma EU-ramavtalen på egen hand.

Det ska nu skrivas en proposition i Sveriges riksdag. Den ska gå genom lagrådet, utskott och följa den vanliga lagstiftningsvägen. LO vill att den nya lagen, Lex Laval, ska träda i kraft senast vid kommande årsskifte.

EG-systemet - en dynamisk process
Claes-Mikael Jonsson är kritisk till hur okritiskt Lavalutredningen lägger sig platt för EG-domstolen. EG-rätten och EG-systemet bygger på att det ska föras en dialog. Det ska vara en dynamisk process.

- En dom i EG-domstolen är inte huggen i sten och det är oklart hur långt EG-domstolens kompetens sträcker sig. Det är beklagligt om den ena parten, den svenska regeringen, lägger sig platt utan att testa gränserna. De lägger sig platt för de eventuella krav EG-rätten kan komma att ställa.

Rättslig representant viktig för hängavtal
Det är inte fastställt att man inte får ställa krav på att företaget som utstationerar arbetstagare har en rättslig representant.

- Det är väldigt viktigt för oss att kunna teckna hängavtal med de här utländska företagen. Då krävs att det finns en rättslig företrädare.

Frågan har ställts till lagrådet om det går att ställa krav på en rättslig representant. Lagrådet har svarat att det antagligen strider mot EG-rätten.

-Det finns en tendens att så fort det finns något som eventuellt kan strida mot EG-rätten så viker man sig. Det är väldigt oroväckande.

Stödet till kommissionen villkoras
Den nya EU-kommissionen som ska tillträda måste godkännas av parlamentet. Socialdemokraterna och miljöpartierna i EU-parlamentet, alltså den europeiska socialdemokratin och den europeiska miljörörelsen, har sagt att de inte kommer att ge stöd till en kommission som inte avser att ändra i utstationeringsdirektivet. Översynen av utstationeringsdirektivet är den centrala frågan när en ny kommission ska utses.

Så det beror på hur många mandat den europeiska vänstern får. Det är alltså väldigt oklart och osäkert om den nya kommissionen kommer att få stöd i parlamentet om de inte ändrar i utstationeringsdirektivet.

Viktig valfråga
- På så sätt blir det här en väldigt viktig valfråga. Vill man förändra utstationeringsdirektivet ska man rösta på socialdemokratin. Europeiska socialdemokratiska gruppen i parlamentet, ESP, har antagit ett dokument i tre delar om detta: 1 ändra i utstationeringsdirektivet, 2 villkora stödet till den nya kommissionen och 3 att utse en egen motkandidat till Barosso.

EU-systemet bygger på en stark konsensuskultur. Det är inte bra för en ny kommission att inte ha ett starkt stöd i europaparlamentet. Här kan din röst påverka.


Text: Christina Jonsson